Skräck 2020 - Blandade rysningar

00:00:00Ja, då säger vi hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Spelfarsan med vänner. Det är mörkt ute, kylan är nästan på topp och det är höst. Så nu vet ni alla vad det innebär. Det är dags för skräck. Det är en liten paradgren här i vårat program och vi har varje år ett skräckprogram. Så i dagens program har vi valt ut två eminenta titlar var som vi vurmar lite extra för. Så vi ska dyka i och jag tänkte faktiskt att för en gångs skull ska Linda få börja. Men först. Vet ni vad vi har missat? Jag var så rädd där. Alltså, wow. Precis, nu känns det bra igen. Dessutom tyckte jag att du sa att det är dags för skräck. Inte dags för skräck. Oh my god, jag har läst på typ fel avsnitt. Det är två timmar om Shrek, the movie. Herregud. Men vi kan ju ändå börja med Linda. Även när vi rör oss in på alkoholområdet som vi förhoppningsvis gjorde nu. Ja, jag har faktiskt letat väldigt hårt efter att hitta en passande öl för den här kvällen. Det jag hittade var en Wizards & Gargoils.

00:01:22En sån här fantastisk, som ni nu kan se, pixlig... Det är lite Castlevania-castle-vibbar. Exakt. Du får nästan spara en sån burk. Ja, jag måste göra det. Det kanske vi kan få se sen på nåt sätt i media. Men var den bra också? Utöver att den såg bra ut? Är det en smak av NES-grafik? Ja, faktiskt. Det smakar den lite grann. Lite så där... Vad heter det? Luddig och ihålig, som man tänker sig att alla pixlarna är. Smakar det lika svårt som ett svårt Castledania-spel var? Ja, eftersmaken är lite svår. Vad blir ditt söderbetyg? Tre jodo och två... Åh, fan. Eller vad...? Ska vi inte använda en gamer-term för att den var gaming? Hur många re-ups får du? Jag skulle ändå säga... Vad är max? Är det fem? Det kan nog vara fem.

00:02:20Jag skulle ändå säga 3,5 för att jag älskar designen, namnet och jag älskar ena bryggeriet som har gjort den här. Men smaken... Jag vet inte. Det är en Hazy Coffee IPA. Det är lite konstigt, men det är väldigt spännande och kreativt. Känns det som kaffe? Får man lite såna? Tog jag just kaffe? En liten latte? En islatte. Gud, vad konstigt. Så vi säger tre reaps och en Super Mario-svamp. Precis. Kan vi enas om det? Ett extraliv. Ett extraliv, precis. Oskar, du måste ju trumfa det här, eller? Jag sitter med en hopp-koppling. Vilket också känns väldigt gaming. Lite med DMD i och för sig. Exakt. Det är mycket, det är wizards också. Jag håller i Lindas spår. Det är en bra etikett. Den måste man gilla. Jag känner mig lite som den fattiga kusinen från Frankrike med tanke på att jag har vin även idag. Men till mitt försvar så har jag inget försvar. Vin funkar till allt. Det funkar till en mysig skräckfilm. Det funkar till en god maträtt. Det funkar alltid.

00:03:41I många skräckfilmer så dricker de faktiskt vin vid något tillfälle. Ja, faktiskt. Så jag har ju det going for me. Det enda tillfälle jag kan tänka mig är att vin i bastun känns inte så jättebra. Nej, jag håller med dig. Den är svår. Speciellt när man ska snärta alla andra med det där riset. Eller har jag missförstått det? Det är därför jag aldrig får vara kvar i bastun. Det är därför du går ut och sätter dig utanför och dricker vin. Ja, precis. Nej, jag får nog läsa på om hur man beter sig. Vi kanske ska säga då, som du var inne på, att det här är en stapelvara. Vi gör ett skräckavsnitt varje år och jag tror vi försöker tajma oktober så gott det går, när vi kan. För oktober betyder ju skräck på alla möjliga sätt. Vi har ju Halloween den 31:a, är ju det va? Mm. Men vi har ju också allhelgona för att vara lite mer såhär, Sverige för tusan. Så att det är mycket skräck och

00:04:36Folk brukar spela ganska mycket sprickspel under den här månaden. Allt känns ganska bra att en gång per år känna lite på skräckådran och se vad som hänt. Och förr har vi brukat göra så att vi har gått igenom spel som är nya för året. Men vi släppte lite på de reglerna i år och tänkte mer att vi kan ta upp saker som har hänt, absolut. Men vi kan också ta upp spel som vi verkligen, verkligen gillar inom genren. Och nördar ner oss lite då. Och det har slutat med, som sagt, vi har två spel var. Och vi kommer gå två varv runt helt enkelt och prata om dem. Och sen har vi förhoppningsvis fyllt det här avsnittet. Och om jag gissar rätt så kommer vi att göra det. Det brukar inte vara något större problem. En liten reality-check. Det här är vårt fjärde skräckprogram. På två år? Wow! Ja, exakt. Tidsräkningen. Men vill man också veta mer om vad Alla helgon är för något så har jag för mig att vi gick djupare in på det i förra avsnittet. Det gjorde vi. Så dyk i arkivet. Ja, men... Äh, Linda. Kom igen.

00:05:33Du får börja. Ska jag börja? Okej. Då ska jag börja med att gå emot reglerna helt och hållet. För det här är ett spel som faktiskt är nytt. Och det är också ett spel som jag inte vurmar för alls, tyvärr. Men låt mig berätta. Do tell. Kommer ni ihåg 2010 när Deadly Premonition släpptes? Ja, jo. Det var ju... Ett av de konstigaste spelen som fanns, egentligen. Väldigt excentriskt och väldigt magiskt. Det byggde på ett spel som aldrig publicerades, som hette Rainy Woods. Det handlade om FBI-agenten Francis York Morgan som skulle utreda ett mord på en ung kvinna som hade lite ritualistiska drag. Det som var så speciellt med han Francis York Morgan är att han är extremt underlig. Han är superweird. Det är så konstigt, men så härligt. Han betedde sig jättedåligt mot den här lokalbefolkningen. Det som framför allt var konstigt med honom var att han pratade med nån som han kallade Zac hela tiden. Det kunde han göra när som helst. Mitt när folk pratade sa han:

00:06:54Och så rapporterade han tillbaka. Jag älskade det här spelet väldigt mycket. Man kan säga att folk med tiden har gjort det här till en kultklassiker. Det fick inte alls bra reviews när det kom ut, men det har växt med tiden. Ja, och jag tror att det berodde på att det var så quirky. För allting var ganska dåligt med det egentligen. De brukar säga: So bad it's good, när det gäller det här spelet. Jag håller helt med. Det är jättekul att spela, men jag kan inte påstå att det är bra nånstans. Nej, det är det inte. Och det är därför det är bra. Ja, det var verkligen så. Men nu i somras... Jag tror att det var nån gång i juli, så var det dags för uppföljaren. <i>Deadly Premonition to a Blessing in the Skies.</i> Väldigt disguised. Jag har inte hittat den ännu. Vi kanske ska ge det en fair shake innan vi börjar med sågen.

00:07:52Absolut, det ska vi verkligen göra. Det var väldigt mycket i samma stil. Det var den här sort av öppna världen. Det är nån form av survival horror. Det är också detektivigt. Och det är Francis York Morgan. Morgan back again, som man säger. Fast bara delvis. Exakt, bara delvis. Han har ju en kumpan den här gången. Ja. Själva ramhistorien börjar hemma hos... Francis Zack Morgan. Och ja, ni hörde rätt. Francis Zack Morgan. Och det här är ju, utan att spoila för mycket, så han är ju väldigt noga med att man ska kalla honom för York. För han säger att alla kallar mig för York, så gör det. Men sen får man ju faktiskt lära sig i första spelet att han hade ju en liten tuff uppväxt, får man väl säga. Där hans mamma blev lite mördad av en demon och hans pappa... Lite grann sådär.

00:08:51Lite grann mördad. Hans pappa blev så upprörd och skakad av händelsen och att han inte kunde rädda sin fru, eller Zacks mamma att han tog livet av sig själv. Som han gör, och bara lämnar sitt barn helt ensam. Det känns rimligt. Det är då York kommer in i bilden. Det är då han tar över Zack, som han egentligen heter. Men i det här spelet blir Zac utfrågad av två FBI-agenter om ett mord som skedde för 16 år sen, typ. Och en kvinna som heter Lis. Och det här hände ju i Le Carré. Det är typ New Orleans. Det är det fiktiva New Orleans, skulle jag säga. Ja, det är väldigt inspirerat. Och de har gjort en stad där man kan freeroama i. Med väldigt mycket hack. Det är en bra idé, men det är skräp. Det finns inget bättre ord för det. Det är alltså en stuttering som är... Man måste gå tillbaka 10-15 år i tiden för att få så mycket lagg i ett spel som de har lyckats skapa här. Och det är inte alls medvetet. Nej. Hade det här släppts ett år efter det första...

00:10:05Då kanske det hade varit förlåtligt. Allting är ju jättedåligt. Grafiken är dålig, dialogen är stakig, allting är väldigt konstigt. Vilket var sånt som man tyckte var lite charmigt i första spelet. Men det är inte alls charmigt nu. De behövde hitta på nåt nytt för att göra det charmigt. Ja, det är inte charmigt på det dåliga sättet. Nu är det dåligt på det dåliga sättet som det första spelet inte var. Det var så dåligt att det blev bra. Men det här är så dåligt att det bara blir dåligt. Och det är väldigt tråkigt, för jag hade väldigt mycket sett fram emot det här spelet för att jag tyckte att det första spelet var så knasigt. Ja, och man ska ju också kanske då... För jag håller helt med dig. Jag hade tänkt att köra det här på en gång. Sen såg jag lite folk som testade det och det fick jättedåliga reviews och det var så här: Usch, hur har de haft sönder det här? Det här att det är så laggigt är också jättekonstigt för det är bara när man är ute. Ja, men det är ju det som är så konstigt, att det är så laggigt ute.

00:11:01utomhus, men att det funkar inomhus. Det känns som att det är lite olika spel på nåt sätt när man är inomhus och utomhus. Jag var inte jätteförtjust i den här nya personen utöver Morgan heller, Alia Davis. Hon kändes svår och konstig och höll på att köra en massa nitch-quotes hela tiden. Ja, just det. Hela tiden. Jag tror de till och med har en sån här in-game line. Kan du sluta typ quotea Nietzsche hela tiden? Ja, för hon är ju då FBA-agenten som förhör honom. Jag tror att det är hennes kollega som säger till henne att du måste sluta med det här, det här fungerar inte längre. Wow, det är för mycket nu. Kan vi tagga ner lite grann? Så det behövdes inte en extra person, så kände jag i alla fall. Jag tror att hela det här spelet kanske inte behövdes riktigt. Men, ja.

00:11:53På nåt sätt kanske jag förlåter lite grann därför att jag tyckte att det förra spelet var så lätt att försvara för de här smågrejerna. Jag tyckte ändå att det de hade lagt till i första spelet, de här konstiga sakerna som att han började lukta illa om han inte tvättade kläderna på ett tag och såna grejer. Det var gulligt och helt meningslöst, men det gjorde ändå att man var tvungen att... ta ansvar för såna grejer som man inte i vanliga fall behöver ta ansvar för när man ska lösa ett mord. Exakt. Det kanske vi ska ta upp också. Man ska ju lösa mord i båda de här spelen. I första spelet var det lite smart tänkt hur man gjorde det. I det här spelet är det mest att har man en crime scene går man bara runt och trycker på allting i rummet. Så får man alla klot. Då var jag så här: Nu har du skapat en profil. Men jag har inte gjort nånting. Jag har tryckt på...

00:12:49Femton grejer här inne. Ja, precis. Så de har ju dummat ner det där utan direkt anledning, kände jag. Det gjorde det bara sämre. Ja, för det finns ju ingen anledning. Spel har ju blivit mer och mer komplicerat. Det kräver lite mer av sina spelare. Så det finns ingen anledning att dra ner de grejerna igen. Nej, det har ju gått tillbaka lite åt det hållet, vilket vi gillar. Så här kom det: Nej, låt det vara enkelt och dumt. Sen var det tydligen också... Till skillnad från första spelet kan man inte ändra på kontrollerna. Till Inverted om man vill det. Så konstigt. Det har de tagit bort fast det var ert första spel. Så ni har gått tillbaka i tiden och blivit sämre. Och sen är ju också, kanske man ser, det här spelet kanske inte hade bra fightingmekanik i första heller. Nej. Men det här spelet har typ skandalusel. Fienderna är extremt dumma, alltså AI och sådär, den står bara still. Och de tål nästan ingenting så det blir inte läskigt heller.

00:13:47Så det känns som att det är mycket saker som hade kunnat behövas en liten... Remake? Ja, nästan en remake. Eller typ bara: Har vi ens tänkt på det här på rätt sätt? Borde vi inte göra det här lite annorlunda? Jag vet inte hur länge det här var under utveckling. Men det var ju rätt länge sen första spelet kom. Så man kan ju hoppas att... Jag hoppas ändå att det här inte var under lång utveckling för då har de inte lyckats med speciellt mycket på väldigt lång tid. Eller att de hade en sån liten, liten budget. Så att det inte fanns möjlighet att ens rätta till såna enkla grejer som är så uppenbara när man spelar. Det vore intressant att veta. Kanske hade två veckors testtid, knappt ens. Och det var de själva som testade? Ja, det kan ju ha varit nåt sånt. Besviken är man, för jag gillade verkligen det första. Men det här känns inte som en hit. Jag hoppas att om de gör fler så hoppas jag att allting blir bättre.

00:14:40Men jag tänker att det kanske var för att det skulle vara en prequel. För det här mordet som man ska lösa i spelet utspelar sig innan första. Men i lägenheten är det efter. Så det är ju en prequel. Så de kanske också tänker: Okej, nu ska vi använda teknik som var modern för 16 år sen. Kan vara. Och man ska ju spela att tillbakablicken med Morgan, den världen är betydligt roligare. än Alia Davis-världen. Så det finns lite bra grejer i spelet. Morgan är fortfarande kul. Han säger fortfarande konstiga svar. Ja, hans quirkiness är ju fantastisk fortfarande. Han pratar ju fortfarande om de här filmerna som han namedroppar. Ja, han pratar väl om Michael Bay som typ ett geni, helt plötsligt. Michael Bay, he'll be remembered as like a Colossus in movie franchise history. Vad fan kom det där ifrån? Så de grejerna är ju roliga. Finns lite guldkorn. Spelet mellan York och Zack är fortfarande kul. Den dynamiken är ju rolig, även fast den ena inte bidrar med så mycket. Precis. Han är fortfarande kul. Det är bara det att hans spel inte är speciellt kul. Så att... Nja. Nja.

00:16:03Exakt. Vi ger det ett starkt nia. Det är en halv flugsvamp. Ja, men precis. En halv flugsvamp, en touch av flugsvamp. All right. Jag känner att Oscar ser alldeles för nöjd ut där uppe i sitt hörn så det är dags att bara in med lite skräck här. Ja, för en gångs skull höll jag på att säga. Det är egentligen inte riktigt min cup of tea. Det är ju inte det. Men du har ju hittat ett par bra games ändå. Ja, när jag spelar så är det klart. Tänkte väl att det var skräck, men inte skräck på så sätt. Men i alla fall, mitt första spel ut är en riktig Squeenix-klassiker innan ens Squeenix var Squeenix utan det fortfarande var Square. Som heter Parasite Eve. Från 98. Jajamän, och det är ingen mindre än den berömda Takashi som är producent utav det som även gjorde Kronotrigger till exempel.

00:16:56Och även en hel del andra kända titlar. Så det här var ju under den här perioden när allt de rörde vid blev guld ungefär i alla fall. Lite samma som Rare då. Men det som är lite speciellt med det här spelet det är att det är baserat på en novell. Så det finns en bok som heter också Parasite Eve. Som är skriven av en japansk författare som heter Hideikai, kanske? Scenen? Jag ska inte ta gift på det, men i alla fall. Det är en klassisk horror, slemmig, japansk skräck helt enkelt. Den har allting utom tentakler, underligt nog. Ja, i princip har den kanske en tentakel också. Det beror lite på hur man... Hur man tolkar det. Det är iallafall lite av en prequel till det här spelet skulle man kunna säga. Exakt. Och det som är lite speciellt med det här spelet, det är ju att det är för att vara square och speciellt under den här tiden. Det är att istället för det här turbaserade ATP-systemet som man haft i tidigare spel så är det mer freeroming. Man har fortfarande i princip en mätare som fylls upp, man springer runt och sen kan man pausa.

00:18:11Ungefär så som har blivit med Popularty Squares nya spel i princip, eller screenings. Att man fyller på en ATB, man gör saker och sen så kan man då exekvera det. Men då i och med att det här är ett modernt, alltså det satt i New York med en poliskvinna som heter Aja Brea som är då konstapel så använder ju hon sig utav skjutvapen när hon attackerar. Det finns en liten fiffig mekanik i det här spelet som är ganska unik och det är att vapnet har en range som beskrivs av en dome. Så att när man går in i attack mode då ser man ifall man kommer nå eller träffa då fienden man ska attackera. Och om det är nära kanten utav domen så gör man mindre skada. Så det är som att kulan faller av, lite enkelt förklarat.

00:19:02Så att det här var ju rätt mycket nya grepp för Square överlag att göra ett sånt här spel då. Och för att ta då backstoryn lite kort så är det så att denna Aya och hennes kollega Daniel Dollis de är på en operakonsert i New York på Manhattan. Och helt plötsligt då så är det Melissa Paris som är huvudaktrisen i det hela. Hon sätter helt sonikt eld på sina medskådespelare och skådespelerskor. Så folk börjar brinna lite hejvilt i hela ensemblen och i publiken och så vidare. Det blir totalt kaos. Och Aya som är polis. Hon försöker göra någonting åt det här så att hon beger sig upp på scen för att försöka helt enkelt gripa den här kvinnan. Men hon får i princip bara ett svar att du är speciell, du borde tänka på att din kropp inte är riktigt mogen för det här ännu men du borde inte försöka stoppa det här helt enkelt.

00:20:18Därefter så förvandlas den av Melissa Paris till ett monster och försvinner iväg helt enkelt. Så det är liksom upptrappningen. Så det man kan säga är att det som är skräcken till stor del i det här om man jämför då mot när folk blir zombier och så. Det är att folk kan, om de kommer i kontakt med det här monstret eller då den onda personen. Det är att man pratar om celler i kroppen som Om man får tillräckligt mycket energi i dem så börjar de brinna vilket får då kroppen att ta eld. Om man kommer för nära. Så att det här leder upp då till en ganska klassisk, för det är en noir historia i det hela också, att de stöter på en forskare som heter Dr. Clamp som sägs ha lite info om det här då. Och så ska vi också säga att storyn utspelas över sex dagar.

00:21:15Så det är det tydliga. Tror du den slutade på dag sju? Eller? Nja, den första är dag noll. Ja, just det. Sen finns det också ett litet New Game Plus, så det finns ytterligare. Men det är en helt annan femma. Då får man tydligen ett nytt slut också. Ja, det finns ett riktigt slut och ett fejkslut. Vilket känns väldigt mycket från eran också. Men är det det här spelet där det är en råtta som muterar? Ja. Ja, just den scenen kommer jag ihåg. Jag har inte spelat det här spelet själv, men jag kommer ihåg den här äckliga råttan. Det som är lite coolt med det här spelet är att den på nåt sätt var lite... Inte före sin tid, men den hade till exempel en kvinnlig huvudkaraktär, vilket inte var supervanligt just då. Och som dessutom var actionorienterad. Det känns som att det var lite Lara Croft, innan Lara Croft var en grej. Absolut. Och också det här filmiska.

00:22:10Sättet att berätta det som sen blev väldigt populärt på alla möjliga sätt. Så det var många nya stilgrepp i det hela. Tycker också att den har vissa vibbar från Resident Evil när det gäller hela virusgrejen. Onda läkare som har gjort konstiga experiment. Eller så kanske man ska säga att det är mer en japansk grej än en Resident Evil-grej. De temana kommer tillbaka i ganska många av deras skräckfranchise. Men det känns ändå som en lite udda fågel för att vara Square. Det är inte ofta de gör såna här spel. Nej, men de hade ju perioder. För jag tänker, de gjorde ju som Vagrant Story sen. Som också var action-RPG. Lite mera klassisk fantasy och så. Så de har ju gjort sina försök på såna här lite... Vad ska vi säga? Andra titlar. Men det här är ju... Det här är ju egentligen en variant av Resident Evil. Fast i Light Square-tappning. För det ska sägas att det är väldigt linjärt. Det har inte särskilt mycket RPG-element. Det skulle lika gärna...

00:23:09Förutom de här, ska vi kalla det det, turbaserade striderna. Så är det ju en Resident Evil-klonish. Egentligen, om man ska vara krass. Ja, lite såhär, Resident Evil med lite Arkebecks-inslag typ. Och jag skulle ju säga att man mår bra av att både faktiskt läsa boken och spelarspelet. För boken, jag plockade upp den ett tag därefter. För det var en sån där grej som dök upp i... Jätterätt. Sci-Fi-bokhandeln. Mm, jag kommer ihåg att den fanns där. Jag skulle också säga att det här spelet finns. Det finns ju två uppföljare. Ingen av dem fick väl alls lika mycket credd som den första. Nej. Men det var en tapper skara personer. Och i ärlighetens namn, den här storyn var ju baserad på en story. Så när den var slut så tror jag inte att de direkt förvaltade det arvet särskilt väl. Nej. Det känns som att de hade den bästa storyn i första spelet. För att det var...

00:24:07För att de hade en bra story att bygga på. Sen är det ju också lite kul att det är satt i nutid. I New York och inte i någon alternativ stad, värld eller liknande. Nej, de har ju till och med en liten japansk gäst som kommer över för att berätta om den liknande händelsen som hände i Japan. Som är händelsen från boken. Så det är lite meta där. Precis, det kom ju en Madea som dyker upp när Manhattan. För när det väl smäller då så... evakuerar de i Manhattan, men han lyckas fly in, eller kommer in snarare. Och han är ju den Dr. Light i det hela, så att säga. Och berättar då bakgrunden, precis som du sa, att i grund och botten så handlar det här om att den elaka doktorn försökte väcka sin fru till liv genom att mixtra med de här cellerna. Det är därifrån som det hela tar sitt...

00:25:03Det känns ändå som en klassisk story. Det är ju det. Och så är det tillbakablickar till konstiga operationer som utfördes på huvudpersonen och hennes döda syster. Vi ska kanske inte spoila ännu mer. Men det är konstiga experiment, ondskefulla doktorer och även målet för skurkarna är i vanlig ordning att föda fram the ultimate evil fast i form som de kanske inte själva ens visste. Och som sagt, jag tycker vi släpper det där lite för att lämna något till den som... Var kan man hitta det här spelet om man bara känner att man måste köra det? Det har funnits på Playstation online som en emulatorklassiker. Jag är helt säker på att det går att plocka upp. Sen finns det säkert andra sätt att köra på. Men det är fullt möjligt att det finns fortfarande kvar i någon sådan online.

00:26:00Jag kommer ihåg när det här spelet dök upp. Jag tyckte det såg himla häftigt ut. Och lite annorlunda. Men jag körde det aldrig. Jag tror jag har kollat på lite video content kring det. Men det hade varit kul att se. Det här är ett av de få spelen som jag skulle säga att jag hade nog kört om det hade funnits en remake av det. Eller en... Ja, en remake. Inte en reimagineer. För jag tycker nog att innehållet känns fortfarande bra. Men en remaster hade varit ganska sweet. Man kan ju tycka att de borde vara i... Alltså nu med tanke på att Skräck har kommit tillbaka på senare år så känns det ju som att... Och även Noir är hett. Kanske. Det var väl lite det att de brände sig lite på att uppföljarna gick sådär. Men det är just det, vill man göra en remaster så har man ju bara liksom... Då behöver man inte riskera så mycket. I och med att det fortfarande är en del i tiden med alla dessa remasters så skulle det väl inte vara jättekonstigt kanske om det skulle kunna hända. Det kan hända. Let's see. Hur många...

00:26:59Hur många svampar liksom? - Ja... Alltså, om man ska ta det som ett rollspel från Square så är det väl typ 2,5 kanske. Men om vi struntar i hela den och bara ser det som ett spel från tiden så skulle jag nog säga 3,5-4-ish i alla fall. - Det är bra. - Alltså just för att det var så speciellt och att det var stilbildande och allt vad det nu än är, så... Som ett sådant spelsätt så får du ett ganska högt betyg. Jag skulle nog hålla med. Det känns som en solid titel. Som fortfarande skulle kunna gå att göra ett bra spel av om man vill. Även nu. Alright. Är det dags för mig att analysera svamp? Höll jag på att säga. Det lät konstigt. Ja, exakt. Det blir väldigt spännande det här. Fall Guys är ju otroligt läskigt när man trillar av kanten på en plattform. Okej, kanske inte. Men det är roligt.

00:27:55Let's snack here alltså. Jag har ju valt ett nytt spel och ett spel som är ganska nytt. Så att jag har ju inte gått tillbaka så långt. Men jag tänkte man kan ju börja med ett spel som är, vad ska man säga, det är alltid so hot right now för det bygger på Lovecraft. Och den mannen är alltid typ lite inne känns det som. Jo. Och det här spelet heter då The Sinking City. Och det fick väl, när det kom ut så fick det ganska blandad kritik. För att det var ganska många som tyckte att De fick till spelvärlden. De fick till liksom känslan. Men allting annat var lite budget. Och det är inte jättekonstigt med den här studion. Frogware är inte jättestor. Har inte jättemycket resurser. Och de är mest kända för just att få till bra spelvärlden. De har gjort ett antal Sherlock Holmes-spel tidigare. Och en del av dem fick bra kritik. Och en del andra fick också typ såhär. Men det här känns som att ni kunde jobbat lite mer på. Men det här spelet i alla fall.

00:28:49utspelar sig på 1920-talet i en stad som heter Oakmont som är undisclosed location. De säger aldrig riktigt var de är någonstans. Men en känsla av att det är i södra USA någonstans med tanke på hur miljöerna ser ut och vilken typ av inställning folk har som bor där. Det är uppenbart att det är i samma värld som en del av Lovecrafts andra historier för att det finns, i den här staden så finns det en massa refugees som är från Innsmouth. Och är de här fish people i hans andra böcker då. Så att de finns där vilket betyder att det här är samma värld. Och vad ska man säga, den pitchen är egentligen att den här personen som han spelar heter Charles Reed. Han har varit i flottan som dykare. Och har sedan blivit en privatdetektiv. Och han har börjat få massa så här sjuka visioner. Kan inte sova längre och mår överlag väldigt dåligt. Och känner att han dras till Okmont av någon anledning.

00:29:46Och när han kommer dit så visar det sig att det är massa andra människor som har haft exakt samma pool och hamnat där liksom. Utan att ens riktigt veta varför. Och det är väl egentligen det som är själva grundsetappen. När han väl kommer dit så försöker han då gå till botten med varför den här staden är så konstig och varför han drogs dit. Och The Sinking City heter den för att den här staden har drabbats av The Great Flood. Som de inte heller riktigt vet varför. Så att typ en stor del av den är under vatten. Så man åker runt med små båtar på de gatorna istället. - Och också så är man upp och ner ibland. - Ibland är man upp och ner, så är det. Det är en väldigt underlig liten stad det här. Det är till och med en väldigt stor stad, vilket var en av de grejerna som folk gillade med SP1. Det är en riktig stad på många sätt, så det är cool. Vad ska man säga mer? De har lite grejer som är från Lovecraft som de bara inte nämner. Det är lite sådär att man tar någonting som är onaturligt, fast...

00:30:44De behandlar det som att det är naturligt. En av de första karaktärerna man stöter på ser till exempel ut som en av apkaraktärerna från Planet of the Apes i stort sett. Men ingen säger någonting. Nej, för det är ganska många som har ansikten som är lite... Annorlunda. Annorlunda, precis. Man ser att det är någonting som inte är helt... Men ändå säger man ju såhär, i den världen så är det normalt, alltså säger ingen någonting. Han säger däremot någonting sen efter ett tag själv, för han tycker att han har en majestic feature. Han säger att hans bloodline har mated with the majestic creatures from the past. Så nån gång har du got down with apes, eller vad är grejen? Aldrig nån större förklaring, men det sägs. Det här spelet fick lite kritik efter att det släpptes att alla svarta män såg likadana ut. Alla hade samma features i ansiktet. Japp. Det finns en del såna grejer som jag tyckte var weird.

00:31:39Å andra sidan så kan man säga att de är ju inte rasistiska mot de svarta i det här spelet. Utan de är rasistiska mot de här Insmuthers som ser ut som typ fiskar. De behandlas som trash av alla andra. För att de ser ut som fiskar, we don't like that, i typ konsensus. Men det här spelet är egentligen i grund och botten ett detektivspel med actioninslag skulle jag kunna säga. För man är ju där som en private eye och ska ta reda på varför man är där. Men man löser också massa riktiga... brott som olika personer i den här världen vill att man ska lösa. För att då kanske få en bättre ställning i stan och få mer vänner som kan hjälpa en att ta reda på det man är där för att lösa själv. Och fighting-systemet är ju det som inte funkar så bra i det här spelet. Nej. Utan det är väldigt basic. Väldigt basic. Ja. Jag gillar liksom hur de har gjort det. Man kan ju bygga sin egen ammunition. Det finns massa olika vapen. Men...

00:32:30Sikte är inte jättebra, folk tål underligt mycket. Vapnen känns inte som att de gör så mycket skada. Det känns som att det är tungt när man ska styra. Japp. Hade de velat ha den biten i, och det har de uppenbarligen valt så hade de kanske kunnat lägga lite mer arbete på att balansera den. Däremot så finns det ju i, om man ska försvara det här på nåt sätt... Om man spelar på lägre svårigheter tror jag inte man behöver fightas alls. Då är det story-based. Så det kan ju vara så att nån... Tänkt att vi behöver lite action också. Men en sak som jag inte riktigt har förstått med det här spelet. Är det så att det är lite de val man gör eller saker man löser, att det lite grann påverkar hur spelet slutar? Absolut, det finns åtminstone två väldigt olika slut som man kan ta. Många val har en direkt påverkan på världen. Vi kan ta ett exempel utan att förstöra så mycket eftersom det är ett väldigt tidigt spel. Man letar efter en expedition som har åkt ner på botten av havet för att ta reda på varför The Great Flood hände.

00:33:28Och när man väl hittar dem så har de blivit helt skogstokiga hela bunt. Och då har man ett ganska enkelt val att säga, okej, de här är galna. Vill du rädda dem eller vill du inte rädda dem? För att vill du rädda dem så kommer du ta upp ett gäng galna människor som kanske kan sprida det här vidare. Men å andra sidan så är de ju oskyldiga människor som bara råkat bli sjuka, ja eller nej. Så att det är mycket sådana val som är grå. Och det är väl lite det som är den här Charles Reed, det är också en ganska grå karaktär eftersom han är en private eye och jobbar för en del ljusskygga personer. Den enda regeln han har är att han dödar inte folk åt kunder. Men allt annat känns det som att han är okej med att åtminstone prata om. Lite grann som i Pretty Woman när hon säger så här, när han frågar what do you do? Hon bara everything but kiss on the mouth. Typ så, typ så. Och har man en insmouther så bara no, no. Du, jag åt sushi igår.

00:34:18Jag ska inte säga så mycket mer om själva storyn för att den är väldigt storydriven det här spelet. Och tar man bort storyn så är det ganska, ja inte lite kvar för världen är välgjord. Men det finns inte så mycket annat i det. Gillar man Lovecraft, gillar man konstiga ockulta grejer i en 1920-talsmiljö nere i södra USA. Så är det här definitivt värt att testa i alla fall. Jag tror inte att det är superdyrt heller. Det är inte så att man spräcker bankkontot om man vill testa det. Nej, och det är väldigt fint. Det är väldigt bra miljöer. Det får jag ändå ge det. Det är nånting med 1920-talets spel som gör det väldigt... Det är nånting som funkar. Jag tittar bara på Mafia Definitive Edition som kom ut alldeles nyligen. Precis, det är 1920-1930. Det finns en anledning till att det görs så många spel i just den eran.

00:35:16Man gillar hur saker ser ut. Det var liksom innan saker blev modernt, men det fanns vissa moderna saker. Så att det finns bilar, det finns motorbåtar, men folk går fortfarande omkring i en 3-piece suit. Så att, nej, om vi ska prata svamp då, så skulle jag nog säga att det blir tre svampar, fast på kanske den något svagare sidan när det gäller den sista. Det beror helt på om man gillar den här stan, skulle jag säga. Gillar man stan så skulle jag nog kanske till och med säga att det är en 3:a rakt av. Den är en så stor del av upplevelsen. The sinking city. Lovecraft skulle kanske varit nöjd. We'll never know. Vi får aldrig veta, men hans värld utnyttjas. O ja. Japp, då är vi inne på varv två. Är det min tur? Det är ju det. Gud, vad spännande. Visst är det? Det här andra spelet som jag har valt är ett spel som både är gammalt och inte ännu finns. Jag tror att det släpptes i...

00:36:13early access i slutet på 2018 och det befinner sig fortfarande i early access till mångas stora förtret. Men spelet heter Visage, tror jag man säger. Det betyder anletetyp på svenska. Det är exakt det det är. Det finns ingen jättebra översättning. Nej, och det är ett väldigt mörkt spel och det börjar så extremt mörkt. Det man ser är ett bord och så ligger det en revolver på det här bordet och så ser man två Händer, uppifrån som att det är hans egna händer. Och så tar man revolvern och laddar den med massor av kulor. Sen reser man sig mödosamt från stolen man sitter på och sen skjuter man ihjäl två personer som sitter fastbundna på varsin stol och skriker under munkavle. Japp, det är en stark Burre. Ja, verkligen. Då är man så här: Gud, vad kommer jag vara i det här spelet? Precis. Hoppas inte jag var den som sköt de här.

00:37:08Exakt, och sen bara... Ja, det var ju det. Men sen kommer man ut i ett hus och det är i det här huset som hela spelet i princip utspelar sig. Det känns väldigt mycket P.T. och alla som har lyssnat många gånger vet att P.T. är så mycket mys. Så mysigt. De brukar säga att det här... spelet inte är arvtagare men är väldigt inspirerat av PT och PT har ju blivit en kultklassiker eftersom den försvann snabbt och lustigt innan det blev så mycket där och de PS4-konsolerna som har kvar PT på det har sålts för 7-8000 kronor. Många pengar. Bara för att liksom det finns där. Jag tror senast det var sådär 700-800 dollar som det gick för. Bara för att få chansen att spela det igen. Så att de brukar kalla det här spelet för The Spooky House Game.

00:38:00För man är som sagt i ett väldigt stort hus. Det är där allting händer. Och det är ju verkligen spooky. Telefonen ringer, det är radion som går igång. Väldigt mycket PT fortfarande. Väldigt mysigt, väldigt creepy. Lite andra smågrejer. Ni kommer ihåg i PT när man hittade det lilla fostret i handfatet. Eller vad det nu var för nånting man hittade i handfatet som skrek. Man hittar nåt liknande även här. Det är Scooby Kicks. Nej. Nej, det är en del av en sån här... Vad heter de? Såna där dockor som man klär... Mannekäng. Ja, precis. Det finns inga hundar i det här spelet, så vitt jag vet. Så ingen Scooby och ingen Aventure Club eller vad de nu hette. Och inga... Man kanske ska säga som du sa, att det här spelet är i Earth. Och två kapitel är ute som heter Lucia & Delores. Precis. Varför har de det, om man undrar? Ja.

00:38:57Precis. Det här huset är ju ganska gammalt. Det har varit med om familjer och människor som har bott här som säkert har haft jättetrevliga liv. Men sen är det också ett par människor som kanske har mötts i det här huset. Det får man uppleva. När man börjar spela det här spelet väljer man att man hittar olika saker. Antingen hittar man den saken som leder till Dolores story eller saken som leder till Lucys story. Men det som också är en grej är att man ska hålla sig ogalen. Man ska försöka att inte bli galen. Precis. Och bli galen gör man när man hänger för mycket i mörkret. Och låt oss säga att det är mycket mörker i spelet. Det är en grej att gå runt och hitta glödlampor och annat så man kan hålla igång lampor. Ja, precis. Glödlampor, det är ljus, det är tändare. Allting som gör att man kan få bort mörkret från ett rum.

00:39:54Det är typ alltid värt att göra. Det allra bästa och det allra, allra värsta är fotoblixten i kameran som man har. Herregud. Men det är ganska stor skillnad på om man spelar Lucy Story eller Dolores Story. För Lucy Story är ju ganska ung. Hon är rädd för Bogeyman, så i hennes story är det Bogeyman som är lite läskig. Dels har han tagit bort alla lysknappar i hela huset. Hennes story är lite mindre pusselfokuserad men den är mycket mer scary. Bogeyman är inte rolig alls. Han är väldigt läskig. Han är definitionen av: Nu blir det onajs. Ja. Det finns ett litet avsnitt i spelet när man kommer in. Man hittar hennes trädkoja. Det ser väldigt gulligt ut. Det är nallebjörnar i olika färger som ligger där. Det är lite teckningar som hon har ritat där det står Lucy. Sen är det en radio där. Helt plötsligt blir det mörkt. Det känns som att det blinkar nånstans, lite ljus. Sen säger radiorösten: Get rid of Lucy.

00:41:11Get ride of Lucy. Och man blir så här... Oh shit, vad är det som... Vem är det som... Och då vill man ju veta, vad är backstoryn till... Vad är det som har hänt? De har ju gjort... Just när vi pratar om backstoryn så har de ju gömt backstoryn i huset på många sätt. Lite som PT var också väldigt mycket på det sättet. Man hade, vad hette hon, Linda som följde efter det. Eller vad hon hette, eller Lucy eller vad var det. Något sånt. Ett L-namn var det i alla fall. Och det enda man fick förklarat var egentligen, nej hon hatar dig och följer efter dig. Men anledningen fick man aldrig reda på. Det var bara ett faktum i det spelet att hon kommer förfölja dig hela tiden. Det här spelet är mycket, mycket mer förklarande om man letar efter saker. Man kan hitta information kring personerna som har bott här, eventuellt vad som hände med dem och varför de manifesterar fortfarande i det här huset då. Så att det finns lore om man letar efter det. Och en av de lite häftiga grejerna i det här spelet är också att inte alla spöken är onda.

00:42:06Du kan göra tjänster åt dem, du kan förstå dem lite mer om varför de gör det de gör. Så det är lite mer... Det är inte genom-evil på det sättet som PT var. Nej, det är det inte. Men det är lika genom-scary. Det är det. O ja. Man vet ju aldrig när de ska vara det ena eller det andra. Så man kan inte lita på nån eller nånting. Man måste alltid vara på tårna. Och man vet inte när de dyker upp. Oh, no. Det är så hemskt. Men Lucys story är lite kortare. Om man vill spela den... Jag tror att den är 2-2,5 timme lång. Men Dolores story är lite längre, kanske tre gånger så lång. Nåt åt det hållet. Den är mer scary. Det är läskigt. Man förflyttar sig genom speglar. Det är en gammal kvinna som är... Det finns en del scareness bara i det faktumet att det är så. Och så kanske man kan säga också som i PT, det är säkert lite det att man ser ofta saker i typ konstiga vinklar. Om man kollar upp till exempel i taket, precis som i PT, så kanske man ser ett spöke där som bara står i typ ett hörn, gör ingenting och sen försvinner. Och det kan vara att man ser en dörr stängas någonstans, man kanske anar sig till saker. Det är mycket sådana grejer där man bara blir iakttagen. Och där man bara är liksom konstant.

00:43:26på sin vakt, men det är ingenting som egentligen kanske är farligt. De bygger upp känslan väldigt mycket. Det är inte ens jättemycket jump scares i det här spelet. Det är mer en krypande skräckgrej. Ja, den värsta sorten. Eller den härligaste. Det beror på hur man ser det. Men the worst and the best. Det är väldigt bra ljud, tycker jag. Ibland är till och med avsaknaden av ljud... Tystnaden är ju... läskigt nog i det här spelet. Verkligen. Men som sagt, det kommer komma två kapitel till. Man kan ju komma tillbaka till det här sen när vi har hela spelet. Men än så länge har de lyckats väldigt bra med det jag tror att de ville få ut. Verkligen. Och jag tror till och med att de har sagt hösten 2020 så det borde ju ligga runt hörnet. Det är bara att hoppas att de kan hålla tidsramen nu under covidtider.

00:44:18Det borde vara på gång med mer. Hur många svampar? För att vara early access och man har lite förväntningar och det här är ändå ett spel som verkligen får en att känna den här riktiga skräckkänslan så är det fyra, tror jag. Antingen fyra lite mindre svampar eller tre riktigt maffiga svampar. Precis. Fyra mindre svampar är helt klart. Eftersom ni inte har hela än. Nej, precis. Jag hoppas stenhårt på att de två nya kapitlen också blir lika... Mm. Lika annorlunda som de tidigare varit och lika scary. Det vore kul. Ja. Alright. Då är det dags för rotation nummer två av spelfarsen. Välkommen upp till Plärta. Välkommen in i... Välkommen in i arkadhallen, som man säger. Ja, nu har jag då valt en lite nyare titel som snart dessutom kommer att få en uppföljare. Då pratar vi om Dying Light. Från TechLand? Yes. Från TechLand med Warner Brothers som utgivare. 2015 kom det ut, va? Jajamän. Shit. Det känns inte alls som att det var så länge. Nej, jag vet det mycket väl för jag... Nu ska vi se. Det kom ut den 28 januari. Det är inne...

00:45:41Där... Nej, det var OS 6. Nu ska vi se. 15 december kom det ut. Ja. Nej, det är precis. För att jag... Min son föddes den 18 december. Så jag började spela typ där någonstans. Men det här är ju egentligen en klassisk zombie-lir. Med mycket pakour och en del utav Mirrors Edge-inslag i det hela. Man springer och hoppar mycket. Använder grappling hokes. Det har... Det här, tycker jag, lite fjantiga systemet med förstörbara vapen så du kan plocka upp i princip vad som helst. Varför går en stålbalk sönder när du har slagit med den några gånger? Ganska snabbt också. Man kan ju hoppas på i framtiden att det blir riktig fysik som faktiskt gör vad som helst. Man bankar med ett stålrör i betong. Men i vilket fall som helst så är baksättningen på det här att ett virus förstås har brutit ut i en stad som heter Haram. Och den är väl löst baserad på en sån här liten kåkstad i Brasilien, tror jag. Alltså, vad heter de? Favelas. Är Favelas så fina? För jag tycker ändå att den är relativ.

00:46:57fin, den här staden. Det finns ju finare områden också, men en del av Shanty Town-biten är baserad på en verklig stad. Det är lätt någonstans i Latinamerika i alla fall. Det ser man ju. Och du tar dig an rollen som Crane, som är en GRE-agent. I princip så är de en... The Organization som ska gå in och städa upp grejer. Egentligen ska de inte alls städa upp grejer utan de ska egentligen bara ta tag i en ful filur som heter Rise som egentligen sitter på information som skulle kunna kasta den här organisationen omkull i princip. Samtidigt så har han ju som ett sekundärt mål att försöka hjälpa de överlevare som finns i staden. Så i det där spelet börjar så... Hoppar man fallskärm helt enkelt och landar i stan. Och det går ju sådär för man blir biten det första som händer. - Och typ slår huvudet i asfalten också. - Och i det här spelet ska sägas att det tar lite längre tid innan du blir zombie. Så det är inte sådär bara för biten. Men det händer naturligtvis. Men hur som helst, du blir räddad av Jade. Och hennes brorsa som är...

00:48:15delar utav en organisation som bor i någonting som kallas för The Tower. Det vill säga en stor byggnad helt enkelt dit de har tagit sin tillflykt. - Typ ett höghus. - Precis. Och där får han då behandling utav en... Ja, inte ett vaccin, utan det är egentligen bara en medicin som tillfälligt gör att du inte förvandlas till zombie. - Det är typ som såhär aids-medication numera, att det stoppar upp en. - Precis, det är en bromsmedicin. Så, och den här medicinen är ju förstås hårdvaluta i den här staden och första uppgiften blir att man ska gå och plocka upp det här. Men för att ge en liten bit in i storyn så är det ju så att GRE är ju mer intresserad av att man ska få tag i den här RISE. Så det blir helt enkelt på order av att bränna den första airdropen med medicin.

00:49:09för att få till en konflikt så att man kan komma i kontakt med den här RISE som är motståndargänget som slåss mot det här andra gänget på nån nivå. Nån bad guy i det hela. Så därifrån sätts den här konflikten, kan man väl säga, mellan de rivaliserande gängen plus den här organisationen som egentligen bara vill lägga locket på och helst av allt vill de utplåna hela den här stan med en smaskig bomb. Det är ju typ Umbrella Corporation, fast under annat namn. Lite speciellt i spelet är ju att den har en dygnscykel. Så på dagen är zombierna ganska menlösa. De klättrar inte, de hoppar knappt och de rör sig. De är väldigt slöa, liksom. Men när det blir natt så är det ju en helt annan femma. Då kan de klättra och hoppa och flyga ungefär som man själv kan göra med de bästa parkour-moosen, i princip. Precis.

00:50:08Och då ska också sägas då att det finns ett level-system i det här så att tar man död på zombier på natten så får man mycket mer XP. Och man levlar olika saker, så du levlar styrka, uthållighet, flexibilitet etcetera. Så att du kan balansera på hur mycket skada du ska göra kontra hur fort du ska göra och vilka parkour-moves som du ska tillgängliggöra dig kan man väl säga. Sen finns det förstås lite såhär, precis lite GTA-anda. Det finns lite sidouppdrag. Du kan raida köpcenter, plocka upp extra förnödenheter, hitta coola vapen. Det finns ett sånt här typiskt Diablo-tänk med gråa till legendary weapons. Olika durabilitys, etc, etc, etc. Men kort och gott så, alltså. Det är en ganska unik, själva stan är rätt mysig och det är en...

00:51:07Relativt bra story också tycker jag. Precis. Värt att spela skulle jag säga fortfarande. Helt klart. Speciellt kanske nu med tanke på att uppföljningen är på gång. Mm. Och om jag minns rätt så fick ju även uppföljaren väldigt bra. Alltså bara på så här E3 Awards och massa sådana saker. Så att det är ganska hajpat. Oja. Jag tror att det finns nog en community kring Dying Light. Det är jag rätt säker på. Det finns ett DLC också till det första som expanderar storyn lite grann. Då är man utanför stan i en by, har jag för mig. Så man får se lite mer av världen runt omkring. Det är ganska karaktärsdrivet, så det är lite kul också. Men visst är det... Är det inte det här spelet man kan spela som monster också i nån form av... Nej. ...cop? Nähä. Nej, du kan spela cop, men inte...

00:51:58Det kanske finns ett sånt co... Du kanske har rätt förresten. Jag tänkte just säga det, jag hade för mig att det fanns ett sånt. Jag är inte hundra procent. Nej, inte jag heller, men jag har för mig att det var Dianlight. Men det kan ha varit nåt annat spel också. Nej, jag ska inte svära på det, men jag vet att det finns co. Vi återkommer helt enkelt med den lilla biten. Hur många svampar? Vi slänger till med fyra svaga i alla fall. Ja, men jag tycker nog nästan det också faktiskt. Att det känns som en fyra svaga. Och då utan DLC:t. Med DLC:t så är det fyra starka kanske. För det var ett ganska bra DLC, har jag för mig. Jo. Så att. Som sagt, det är värt att spela i alla fall. O ja, absolut. Då är vi faktiskt sjukt nog framme vid det sista spelet på dagens lista. Och vi har inte jättemycket tid kvar så jag ska inte bre på supermycket. Speciellt eftersom det här spelet faktiskt inte har kommit ut än i sin fullständiga form. Men det heter i alla fall Song of Horror Complete Edition för att alla verkligen ska förstå att det är klart snart. Nu är det. Och gjort av Protocol Games.

00:52:56Och det kom ut på PC den 31 oktober förra året. Men det har än så länge inte kommit ut i konsol. Utan det är typ 29 oktober det här året. Så kommer hela paketet ut på konsol. Alltså det är ju så lagom till halloween. Det är ju nästan så att man tror att de kanske har planerat det. Mayhabs. Det här började iallafall som en kickstart 2015 som inte gick igenom. Men de satte sig ner och började jobba med det iallafall. Vilket man får väl säga att... Kudos för det. Ganska underlig pitch för det är nog det första spelet sedan Maniac Mansion där man har massa personer man kan spela som. Det är elva stycken karaktärer i det här spelet just nu och de har sagt att de kommer lägga till fler. Huvudpersonen heter Daniel Neuer. Han är alltid huvudperson men det finns som sagt tio personer till som han kan vara. Och pitchen är väl egentligen då att Daniel Neuer blir utskickad av Publicistföretaget eller Bokförläggaren.

00:53:55som han är anställd av för att ta reda på vad som har hänt med en väldigt känd författare som de har under kontrakt som bara har försvunnit. Och man ska åka till hans hem för att ta reda på vad som har hänt då. Och när man väl då kommer dit och de... Till Husher Mansion? Sebastian P. Hasher. Så att The Husher Mansion. Så att alltid en mansion i de här spelen. Och då är det egentligen helt enkelt så att man kommer in dit då. Det ser ut som att folk just har försvunnit men det är uppenbart att när man hittar mat och grejer att det har varit tomt under en längre tid. Och man hör en sång i det här huset. Man vet inte riktigt var den kommer ifrån men det slutar med att man hittar en musicbox. Det man inte vet är att har man väl hört den här musiken så är det i stort sett kört. Då får man aldrig ut den i huvudet och man har också blivit en av dem som ondskan i det här spelet, som bara kallas the presence, kommer förfölja.

00:54:47Tills den får det den vill ha och det den vill är att ha ihjäl alla som har lyssnat på den här musiken då. Det här spelet är lite häftigt precis att man har inga vapen. Så att man kan inte försvara sig på ett annat sätt än att typ springa undan eller hålla sig undan. Och The Presence är väldigt, väldigt häftigt för det är en inprogrammerad AI i det här spelet. Så att den beter sig helt olika hela tiden. Så det finns inget sätt att på förhand veta vad man kommer råka ut för. Den kan köra helt olika saker. Och så finns det massa setpieces också där det kan hända saker. Man får en massa aktiva val som man kan ta, typ vill du göra det här, ja eller nej. En del av dem kanske är bra för du hittar grejer kanske om du stoppar ner handen i typ en hink med mörk vätska. Det kan också vara så att the presence är där och bara dödar dig på en gång. Och vad ska man säga, det finns fem kapitel och de är på olika ställen. Och du har ett antal karaktärer för varje kapitel som du kan spela som. Och dör alla dem så blir det alltid Daniel igen.

00:55:43Men om han dör så får du typ ett game over, utan kapitlet startar om. Så att man har alltid honom som sin Fall Guy liksom. Ja, nu pratar vi Fall Guy. Ja precis, Fall Guys kommer ändå in här på ett härligt sätt. Och de har också gjort en mekanik att om du får de här personerna att överleva så kan de dyka upp som extra karaktärer i kapitel längre fram. Så du vill inte ha ihjäl de här människorna. Flesta av dem är faktiskt ganska decentral people också. Men det här är ju också ett spel som har ganska svåra pussel. Väldigt svåra pussel, skulle jag säga. Vilket jag tycker är i kontrast till att det här kanske också gäller Resident Evil. Så inget ont om det här. Men det har ju väldigt svåra pussel. Samtidigt som...

00:56:26När man går runt och ska leta efter saker så blinkar det till väldigt uppenbart att här ska du plocka upp en grej, här finns det nånting. Men sen kan du hålla på och lösa ett pussel i två dagar för att du bara: Jag vet inte vad jag ska göra. Det är old school på det sättet som många av de här skickspelen var för. De hjälper inte dig. Jag gillar på sätt och vis att det är så svårt. Speciellt eftersom man... På sätt och vis kan man se att man har tre eller fyra liv per kapitel för man kan bränna igenom de här extra figurerna om man verkligen vill. Jag kommer ihåg att det finns ett avsnitt i det här spelet där det hänger en massa snaror i taket. Det sjuka var att jag tänkte: Gud vad irriterande, det måste vara så många konstiga hål i det där taket. Hur ska de spackla igen det? Det är inte alltid logiskt. Nej. Det är det inte. Varför hamnade jag i den tanken?

00:57:19Men det var någon slags blick i huvudet. Ibland måste man göra det. Även i Game Lodges är det såhär: Det här... Jag vet inte. Man kanske ska säga också att den har lite olika mekaniker för att... Eftersom den här, the presence, alltid kan gömma sig bakom en dörr. Öppnar man en dörr och den är där, då dör den. Och sättet som de har gjort för att det här inte ska kännas för orättvist är att du faktiskt kan gå fram och lyssna genom saker. Så att om du gör det och du hör att det är någonting på andra sidan dörren så kan du då bara välja att inte öppna den dörren. Och då överlever. Så det är mycket sådana grejer. Eller om du märker att den försöker ta sig in genom en dörr. Då har man också möjligheten att kasta sig mot dörren och försöka hålla igen. Men gör du det för tidigt så hinner du inte bygga upp så mycket styrka. Så då kanske du förlorar. Men om du låter mätaren gå upp till max. Då vinner du antagligen men då kan det vara för sent. Då har den kanske redan kommit in. Och alla de här karaktärerna har stats. Vilket är lite ovanligt. Så att de klarar av de här olika uppgifterna olika bra.

00:58:14Sånt är ju ganska kul. Och det blir också lite mer realistiskt om man återigen jämför med kanske Resident Deal där man bara springer genom korridoren för att kolla nästa dörr. Man springer för att kolla nästa dörr. Det är kanske inte riktigt så man skulle ha gjort i verkligheten. Nej, de här människorna är vanliga människor och en del av dem är ganska average, skulle man kunna säga. Men i alla fall, det här spelet är ju på gång nu så man har chansen att vara med med hela paketet, vilket är... Tror jag. En fördel. Det kan vara svårt att komma in i det igen om man måste vänta ett halvår i stöten. Svampmässigt tror jag att de flesta skulle ge det tre nu. Men när man har kört igenom hela i en sittning kanske man får ut mer av det. Då kanske man får de här karaktärerna att följa med hela vägen. Och det tre ger mer då, helt enkelt. Sen tror jag att många som gillar de klassiska, Restant Evil, Silent Hill, Anisha... Alla de spelarna kommer nog uppskatta det här ganska mycket, därför att...

00:59:12Det är ju ett tungt spel. - Det är ett psykologiskt spel på många sätt. Och beroende på vilka personer man har med sig så reagerar de också olika på omgivningarna. Så jag tror att ju fler du har med dig desto mer info får du av spelet. Så som sagt, tre just nu men det kan bli mer snabbt. - Sweet. Jaha, då är det bara avrundningar kvar då. - Ja, man skulle kanske säga då att vi kommer såklart tillbaka med mer nyheter. Antagligen nästa gång ni hör av oss. Ni kan hitta oss numera på Instagram. Vilket är trevligt. Där vi kommer försöka lägga upp lite bilder som har att göra med det vi håller på med. Vi kommer också kanske att spela något skräckspel vi lägger fram i höst. Och då kommer det dyka upp på YouTube-kanalen där det också går att söka efter oss. Och vi får väl se vad vi har som nästa huvudtema. Vi har lite gäster på ingång. Så vi får se om de hinner först. Annars så blir det väl något annat spännande vi djupdyker i. Och då säger vi som vanligt då. Tack.

01:00:08Tjingeling och så vidare. Återhörande. Jag ser alla de grejerna också. Tja, tja! Hej, hej!