Resident Evil del 11 - RE7

00:00:00Då säger vi hej och välkommen in till nästa avsnitt med Spelfarsans vänner. Japp, vännerna är tillbaka. Även fast Spelfarsan tittade förbi här i den virtuella studion en liten stund. Han var inte bjuden idag. Eller så bjöd han inte in sig. Oavsett vilket så är han inte här just nu. Det är kanske det vi ska landa i. Ja, så vad händer idag? Egentligen vet vi ju det. Så fort det bara är vi här så är det ju Resident Evil som gäller. Och vi ska fortsätta. Vi hade faktiskt en riktig cliffhanger från förra avsnittet. Ja, det hade vi verkligen. Och vi kommer tillbaka. Jag är lite stolt för det var en ren slump egentligen att vi hamnade precis där. Ja, det var det faktiskt. Och den är så bra. Hade det varit en dålig serie så hade de brutit exakt där. Och så hade det varit såhär:

00:00:58Jag tror att det beror mycket på rutinen som vi har av att spela in de här Resident Evil-ansnitten. Jag tror det, jag tror det. Men nej, det var en bra cliffhanger. Men innan vi gör en... Oh, såg du förresten? Här är en kort avstickare. Men att de skulle göra en ny version av Cliffhanger. Nej. Den där Semester Lone-filmen från 90-talet. Det är ju, ja. En ny version. Vad menar du med det? Alltså det är ju så inne just nu, så nu har de gjort en gender swap. Så att det är någon girly girl som ska göra exakt samma grej. Ja, det är nån sån här Ghostbusters-grej. Ja, men typ så. Det verkar vara exakt samma story fast bara att det är en tjej istället. Och då tänkte jag såhär: Men originalet var ju typ inte bra. Tänkte jag. Så hur kan det här bli bra då? Men jag antar att det kanske... Det är det enda sättet de hade kunnat göra en sån här film igen. De har ju en kvinna som är...

00:01:58Jag minns det som, nu har jag bara sett den här en gång tror jag, men jag minns det som att han var någon slags bergssnubbe. Som klättrade galet bra och hängde typ i fingret. Han var en väldigt duktig cliffhanger. Verkligen. Och så var det någon slags skatt som ett gäng skurkar letade efter i bergen och han blev typ kidnappad. Så minns jag det. Det känns som en riktig 90-talsrulle. Ja men helt meningslöst egentligen. Ja exakt, exakt så. Så varför skulle man återuppliva den? Jag vet inte, jag gissar, låt mig gissa fritt. For monetary reasons. You know what? Jag tror du har rätt. Så det kan vara en nyhet som inte riktigt är, jo, eller hade det ett spel till det här? Är det från typ eran där det skulle kunnat finnas ett spel?

00:02:58Jag tänker ju mer att ett spel av det här skulle ju vara mer intressant än en ny film. Ja ja, helt klart. Det är väl inte alls ett snack om att det skulle vara det. Nej. För det kan ju vara ganska spännande. Speciellt i VR. Tänk dig att titta ner. Den skulle, den skulle kunna bli bra ju. Ja. Jag ska skriva till dem. Hej, ni har tänkt fel. Exakt. Istället för att lägga 200 miljoner dollar, för det kostar alltid 200 miljoner dollar känns det som. Alla de här effektfilmerna liksom. Ja. Istället för det, 200 miljoner och kör ett VR-spel. Ja. Då kan ni till och med ha båda könen. Ni kan ju ha två olika karaktärer. Ja, man kan ju bara byta. Sen kan ni ju ta lite royalties på Let's Play om folk vill bara se det som en film. Ja, alltså jag tror att det hade varit bättre. Nu är det inte vi som äger typ Paramount eller vilka det nu var. Ja, tyvärr inte. Är det Paramountberget de klättrar på också? Var inte det nice? Ja. Bara, känner du igen det där berget?

00:03:59No you don't. Det där är inte ett riktigt berg. Maybe. Det där är ju ert berg. Shut up. Paramount Mountains. Nej men skärp dig. Men vore inte det ändå ganska nice? Det skulle vara ett pluspoäng på en film som bara skulle vara dålig tror jag. Ja absolut. Och fördelen med det är att de kommer dit så tidigt. Så sen kan man stänga av filmen och bara ödsla typ 10 minuter. Ja exakt. Och så ser man ju slutet också såklart så att man vet hur det gick. Ja, men slutet har man ju redan läst innan man börjar kolla. Hur läser man det i en film? Man går in på Wikipedia och läser synopsis och sen har de skrivit hela filmen. Så man måste vänta en vecka eller två innan den kommer ut? Ja, precis. Okej, ja men då är jag med. Man måste veta rutinen liksom. Ja, ja, gud. Ja, we work the problem. Ja, då kom vi en bra bit från där vi borde börja. Men det var cliffhangers så jag ger mig själv en freeway där. Vi kanske ska...

00:04:59Innan vi tar fler nyheter, vi har inte så många den här gången, men vi har fortfarande ett stående inslag som kommer nu. Just det. Och vad är det som står i burken idag? Idag är det ju cannabis igen. Men det är ju bra. Jag börjar fundera på, är det den officiella drycken? Alltså det börjar ju nästan bli det. Vi hade ju den här Grunion, eller Grönium, hur den nu uttalas. Men nu märkte jag när jag var på Systembolaget häromdagen att Canobliss har flyttat från nyhetshyllan till ordinarie hyllan. Det är kommentarstudenten. Exakt, och då blev jag väldigt glad. Då känns det som att den inte kommer försvinna heller riktigt. Jag hoppas inte det. Men jag säger såhär, vi ger oss själva tre officiella drycker.

00:05:49Alltså vi är tre personer. Just det. Två av dem har jag redan valt. Ja men precis, så vi har en kvar. Och den vet jag, det måste ju vara Breezen, för när det är sommar så är alltid Breezen med. Det börjar ju närma sig nu. Det börjar, men jag kände fortfarande inte att... Det var lite för tidigt för att kunna breaka en Ginger och... Eller vad säger jag? En Breezer? En Ginger vill jag ha breakad. En Ginger Beer. Alla ni som undrar vad skillnaden är, jag har ingen aning. Ja. Och? Fler nyheter då. Vi funderade lite grann. Vi kom ju lite på oss för jättemånga och var väl kanske inte jättesugna på att gräva upp så många fler. Nej, det är inte så många roliga nyheter. Du hade ju en som var lite smårolig ändå. Ja, verkligen. Det här är ju en efterlängtad nyhet för mig personligen. Jag gillar ju att lösa korsord. För jag är ju lite grann en pensionär i en relativt ung kvinnas kropp. Jag trodde du skulle säga: Jag är ju intellektuell.

00:06:48Så skulle man också kunna se det. Det här är en nyhet för alla våra pensionärer där ute, som ändå är lite tekniska. Absolut. New Yorker, tidningen, har ju släppt ett Co-Op-mode till deras online-korsord. Det är så bra. Vilket är helt fantastiskt. Det är extra bra nu i karantänstider om man vill lösa korsord tillsammans med sin kompis, eller sin... PRO-medlem. Precis, alltså det är ju jättebra! Korsordet kommer tillbaka in. Ja. Från, jag vet inte, från manegen. Ut manegen. Den kommer i alla fall in, från var den nu var någonstans, och känns relevant. Ja, den föll av vagnen. Ja, precis. Ja, men jag gillar det ändå. Alltså, jag har aldrig, alltså, nu, nu, nu, nu ljög jag. Jag sa att jag har aldrig löst korsord, det är klart jag löst korsord, men jag har aldrig haft en vana att göra det regelbundet iallafall. Men jag hade en förälder som gjorde det varje vecka. Så man hörde ju alltid såhär, du vet de här orden som alltid är med. Det här ordet är alltid med. Okej. Ja, och det lär man sig verkligen för att de korsordstidningarna som jag har, då märker man ju att när det är såhär lätta krysset, då är det samma lilla, speciellt de här korta orden.

00:08:09De som är bra och har bra bokstäver. Ja, exakt. Så att, nej, vi slår ett slag för den ädla konsten korsord. Ja, det tycker jag. Det vore ändå kul att veta när det kom in första gången. Eller hur? Hur kom man på korsord? Ingen aning. För att jag misstänker att det skulle kunna ha funnits jättelänge. Det kanske inte var det de gjorde dag två när de hade lärt sig att skriva, men så fort det var billigt att trycka upp saker känns det väl ändå som att det borde kommit. Så någon gång efter Gutenbergs tid? Alltså Gutenberg kanske var den första. Det var det han gjorde. Han började trycka upp korsord. The Gutenberg Crossword som bara var tre ord för att det var så jävla dyrt att trycka i saker. Så mycket roligare än Bibeln. På nåt sätt liksom. Det känns ju ändå som såhär, det kan väl alla ha glädje av. Ja, och lättare att lösa också. Mycket lättare. Svårare att bråka över liksom. Ja, verkligen. Inte så många korståg på grund av att

00:09:06Korsord! Ja, precis. Ja, det var lite snyggt. Ja, det var lite snyggt. Nästan omedvetet snyggt. Ja. Typ. Ja. Den här världen. Lite så. Men vad som är wrong with this world är ju det som hände i den riktiga cliffhangern från förra veckans avsnitt. I Resident Evil 7. Och det här är ju då avsnitt 2, för det har vi kanske inte nämnt. Vi sa bara att vi skulle fortsätta. Men det är 2. Du har inte missat det, du är inte på trean. Utan det är Rest in DV7 del 2. Och vår cliffhanger var att den trevliga, iallafall det vi kunde se, trevliga sheriffen blev av med huvudet. Eller delar av huvudet. Han fick en skada i huvudet. Ganska omgående också fick han det. Efter typ 2 minuters in-game time max. Ja, det jag funderar på lite grann såhär i efterhand är, hur fick han reda på att han skulle åka till det här huset till att börja med? Hm, ringde, nej? Jag vet inte. Jo, jag kommer faktiskt inte ihåg. Ringde det någon gång? Jag tror inte att jag, alltså jag, när jag spelade det så ringde jag inte någonstans. Nej, jag tror inte det heller. Det ringde till en, men inte åt andra hållet. Nej. Ja. Mysterierna. Ja. Ja, det är ju ett skräckspel. Ja.

00:10:28Ja, det måste ju vara lite. Ibland får man inte förklara varför. Det blir ju en bra skräcksekvens när han dör. Ja, fy vad hemskt det var. Jag kände, han förtjänade det inte. Han verkade vara en stand-up guy liksom. Ja, man trodde att man hade klarat spelet. Jag tänkte såhär, det här var ett kort spel. Ja, verkligen. Det kändes också lite bra. Allt löste sig. Det löste sig inte alls. Ingenting löste sig. Väldigt lite i alla fall. Men det var ju pappan då, Jack, som höll i yxan. Ja alltså, och vi presenterade ju de här lite i förra avsnittet så vill ni veta mer vilka som var i familjen så är det bara att lyssna på det. Men det här var ju då en helt vanlig familj som hade blivit väldigt, väldigt konstig efter att de hade träffat på en liten tjej som de hade tagit med sig hem efter att ha hittat henne i en typ storm. Gör inte det.

00:11:27Var väl ungefär det som man hade fått lära sig än så länge. Rädda inga barn i nöd. Nej precis, inga barn ska räddas. I söder i alla fall. Efter en storm. I alla fall så i det här fallet så har man ju faktiskt blivit tillsagd att göra inte det. Precis, man har faktiskt fått en varning. Men Jack har ju dödat den här polisen då som skulle komma dit och kolla läget och kanske rädda eventuella överlevande. Och Det blir ju en fight i det här garaget mellan Ethan och Jack. Det är väl den första riktigt jobbiga fighten? Ja, den är faktiskt väldigt bökig. Man gör allt möjligt. Man skjuter mot honom. Det var väl eld också? Ja, precis. Det står ju också en gammal bil i garaget. Mm, det är ju inte mycket plats. Nej. Men till slut så kom man ju på då att man kan ju faktiskt hoppa in i den här bilen. Och man kan backa lite grann. Vilket gör att man kan köra in i Jack så att han liksom blir klämd och man tror ju att han dör. Mm. Men ja, det gör han ju såklart inte. Eller såhär: Spelaren vet att han inte dör. Exakt! Men karaktärsspelet tror jag. Vi har varit med förr, det är aldrig nånting som dör i de här spelen.

00:12:47Okej, han är borta nu i alla fall. Exakt. Men sen återuppstår han ju, som Sonny gör. Och det slutar med att man skjuter honom i huvudet. Också en lite obehaglig sekvens när man spelar i vingar faktiskt. Det är ju det. Jag har inte skjutit så mycket folk i huvudet tidigare. Det var ändå en grej. Att se det lite first hand. Nej, exakt. Det är det. Det är annorlunda i VR. Vi nämnde det i förra gången, men just de grejerna är verkligen okej. Ja, och vissa saker i det här spelet är ju riktigt obehagligt i VR, och av någon anledning så tror jag att jag lyckades pricka in så att mina 15 minuter åt gången VR just hamnade på de här väldigt obehagliga avsnitten. Ja, jag tror att jag lyckades med de flesta också, sjukt nog. Typ de största jump scaresen, de mest kladdiga ställena.

00:13:41Jag vet inte varför man alltid lyckas. Det kan i och för sig ha varit så att man ofta slutade spela när man märkte att nu kommer det nog hända någonting. Ja. Och jag orkar typ inte ta 10 minuter med jättemycket sånt. Det tar jag nästa gång. Och så glömde man det. Ja. Och så tog man. Nu är det VR. Entusiastiskt tog man på sig den där jävla. Wow. Brains över hela ansiktet. Okej. Ja. Men samtidigt som vi sa. På ett sätt är det också lite häftigt. Det är väldigt häftigt. Kudos verkligen jättemycket. Till att de gjorde det och att de gjorde det på hela spelet. Det är verkligen häftigt. Han hittar ju en till video. De här videorna för ju spelet lite grann framåt. De för ju storyn lite grann framåt. Den här gången får han se en film som Mia har filmat, hans fru alltså. Där man ser hur hon försöker fly från den här familjen och den här lilla flickan. Och det är väl då Ethan kanske fattar att, oj, nånting har ju hänt med... För han vet ju om att Mia inte riktigt var sig själv när han träffade henne. Ja, hon blev konstig. Två gånger om. Ja. Och sågade av en hand. Ja, exakt. Om man inte förstod det innan så var det såhär, okej det här.

00:14:59Det här var inte den gamla Amira. Någonting har hänt eller? Du ser lite annorlunda ut och så har du en motorsåg också. Hon har förändrats sen vi gifte oss, tänkte han. Ja men precis, vissa grejer ändras med ålder. Man kommer ju upp från garaget. Men by the way, det var ju en grej i garaget som jag fastnade jättelänge på. Man skulle hitta någon liten guldtjur som satt fast i en fotoram. Ja, Jesus vad man letade efter den där alltså. Man var tvungen att klättra upp för det var ju byggställningar inne i garaget av någon anledning. Ja, det var så jäkla mycket prylar i det garaget. Jag fattar inte hur. Och då fanns det en fotoram där som jag visserligen tittade på första gången jag såg den. Men jag tänkte ju inte på att vrida och vända och kolla. Det borde jag ha gjort för jag är ju ändå en erfaren resenativ-billare. Ja, fast man har ju aldrig vridit och vänt på dem själv. Nej, inte...

00:15:58Inte så himla mycket så att man... Förut har det ju varit så uppenbart att det är en grej också på något sätt. För då var det såhär, den hade ofta sin egen skärm och man såhär, okej nu kan jag bara interagera med det här objektet. Här var det mer såhär att, ja det var ett objekt. Så tänkte man inte på att man bara kunde vända det av någon anledning. Nej. Det var väldigt konstigt. Och det tog väldigt lång tid. Nej. Det tog mig ett bra tag också minns jag, just såhär, ja jag är klar här nu varför kan jag inte gå ut? Undrar om det var om man hade slagit av VR:en då för att man var så uppstressad över hela den här Jack-situationen så att man kanske hade sett det snabbare om man hade haft VR för då hade man varit mer fokuserad på. Jag misstänker nästan att det skulle kunnat vara så. Vi får väl någon gång testa just det kapitlet och se om det ser annorlunda ut. Det jag funderar på med de här lilla, för det finns ju under hela spelets gång så finns det ju små dockor med vobbligt huvud som man kan skjuta på.

00:16:54De gör ingenting. Man får ingenting för det. Jag tror att de upptäcker man också snabbare om man spelar i VR. Ja, jag tror inte jag missade en enda då just i VR. Men sen så vet jag, jag hittade ju inte alla. Jag måste ha missat några när jag inte spelade i VR. Nej, jag hittade inte heller alla. Det achievementet fick jag inte. Man får väl kanske någon gång köra om det. Ja, men det tror jag. Man får lägga lite tid bakom. Mellan det och sig själv just nu. Ja, tills man har glömt så mycket så att det känns fräscht höll jag på att säga. Det känns kul att köra det. Ja, jag tror det också. Och att man kanske har övat lite mer på det här med VR. Ja, både du och jag behöver gå i träningsläger. Verkligen. Bygga upp lite VR-kompatibilitet. Bra ord. Vi kör på det. VR-kompatibilitet.

00:17:53Perfekt ord att säga. Lätt. Inte alls svårt liksom. Ja men det skulle nog behövas för att jag skulle jättegärna vilja köra hela spelet i VR. Ja jag med. Alltså utan att man ens behöver tänka på att man kör i VR. Nej. Det hade varit riktigt nice. Nej jag håller med. Men. Jag håller med. Sen kanske det blir också alltså. Man vet ju inte att nästa gång kanske VR-seten är mindre jobbiga på sig. Alltså de kanske inte väger lite mycket. Sådana där grejer kan ju också påverka att det blir mindre fysiskt jobbigt att köra VR. Jag tror det också. Sen misstänker jag att vi är för och nackdelen av att testa VR ganska tydligt. Att saker inte är så bra som det är. Vi kan ju räkna med att det bara kommer bli bättre. Verkligen. Men ja, man har kommit upp ur källaren. Eller garaget. Och Jack har ju inte dött. Nej. Han kom också upp ur garaget. Det gillade jag inte alls.

00:18:53Och det som händer nu är ju att man springer runt i princip och jagas av honom. Och han tar ju sönder väggar för att komma åt en. Han är ju helt tokig. Man är ju uppe i. Alltså huset är ju inte superstort. I just den här delen av huset. Så man har ju inte mycket att springa runt på. Så jag var ju verkligen såhär: Nu har jag ett hörn mellan mig och honom. Så går han rakt genom väggen. Det kändes inte okej. Det var inte lätt att komma undan. Det var lite småstressigt. Verkligen. Men det man gjorde var att man fick klättra ner i en liten lucka i golvet som var som ett galler för att komma ner till undre delen av huset. Det känns som en sån där lucka som folk hade för att komma upp till vinden, fast neråt. Och galler. Och galler. Det är lite underligt. Men luckan var ungefär så stor. Ganska liten. Ja, exakt.

00:19:51Och när man till slut har jagat färdigt med, det tog ganska lång tid ändå att hålla på med det där jagandet av? Ja, det gjorde det. Absolut. Men när man då kommer vidare och tar sig ner i undre delen av huset här, det är då man för första gången träffar på de här svarta monstren som typ blir, det är svart klet på väggarna. The Oz. Exakt. Och så kommer de till liv liksom. Ja, det var coolt. Det känns inte riktigt som en klassisk Resident Evil fiende. Visst känns det lite mer som Silent Hill? Ja, visst gör det det. Kan de ha blivit inspirerade? Det tror jag definitivt. Jag tycker hela det här huset, speciellt när man jagas av Jack där i huset, det känns väldigt PT. Silent Hill PT. Ja, jag tycker att, jag misstänker ju att de kanske

00:20:50När de försökte gå tillbaka och bli lite mer old school här Så kanske de kollade lite mer såhär allmänt på hur skräckspelen var tidigare Och Silent Hill var ju betydligt mer tidigare än det är nu om vi säger så Ja, verkligen Så att det är väl inte helt onaturligt att de tittade på det Nej För de har ju alltid varit just såhär stämning före mängd liksom Ja Men just den typen av fiender känns också mera som hämtat därifrån än konstiga zombies, för det är ju det det brukar vara i Resident Evil. Olika sorter varje gång, men typ människa som blir konstig på nåt sätt. Ja, precis. Nu är det ju inte riktigt, men man får ju lite mer förklaring ju längre spelet går. I början väldigt lite. Ja, man träffar bara på de här. När de blir figurer som faktiskt jagar en, då kallas de ju för The Molded.

00:21:49Mm, det var också såhär nytt term för det här spelet. De kallas ju olika saker i alla spel tror jag. Det är inga spel som har samma fiender va? Förutom zombier såhär, nej. Nej precis, och de har ju oftast olika virus också. Precis, och det här är ju ytterligare ett. Som visserligen hintas om litegrann i sexan iallafall, kanske också femman. Ja definitivt sexan. Så att, det är såhär Ja precis, du hintar om att det kan finnas något typ sånt. Så det är lite coolt att de ändå fick ihop det. Men man kommer ner, man går ner för en trappa, kommer in i det här rummet där det är en massa demolded som man kan skjuta ihjäl eller kniva framförallt för att det är nästan enklare. Ja, jag använde nog bara kniven tror jag faktiskt. Och sen tar man sig till någon form av, jag vet inte riktigt hur man ska förklara den här delen av huset för den är ju typ

00:22:48Det är allt möjligt. Det är ett bårhus, det är ett litet kraftverk. Det är väldigt oklart. Ja, det är så oklart att de har det i sitt hus också. Verkligen! Såhär tyckte jag, men hela det här huset, ju mer man är i det desto underligare blir det. För att i början känns det ju bara som ett vanligt hus. Ja. Och det ser inte så jättestort ut utifrån heller men det finns mycket i det. Det var ju något pussel i det där bårhuset också hur man skulle öppna de här luckorna. Och då skulle man ju verkligen, det var då jag lärde mig det när jag spelade det här spelet. För nu har man ju ändå kommit ganska långt även om det inte är så långt in i spelet. Det är mycket kvar men man har gjort en del. Men då lärde man sig verkligen att det är viktigt att läsa på alla de här lapparna och sånt som man hittar. Alla små ledtrådar för det är verkligen

00:23:38ett pusselspel det här. Nästan mer än vad de första Resident Evil-spelen var. Jag tror att om man är van vid att bara hitta prylar och sen bara, okej, fine, då kommer man fastna på ganska många ställen. Och jag gillar det, för det är så det ska vara. Absolut. Det stör ju en jättemycket när man sitter i en timme, går runt i ett litet rum med tre bårlådor som man drar ut och inte fattar vad man ska göra förrän man läser på en liten lapp efter en timme där man bara, jaha, okej. Men oftast brukar det ju vara så att man bara: det här spelet är så trasigt liksom, vad är det som inte funkar? Fick inte jag en lapp som, ah? Okej, nej men visst, jag kunde läst den för 40 minuter sen. Men vem vill göra det? Man upptäcker sina egna tillkortakommanden när man spelar sådana här spel. Ja, och vi borde ändå veta bättre. Verkligen. Att såhär, vad fan, det här var inte första gången liksom. Verkligen. Men!

00:24:36I vårt försvar så var det två spel, tre spel mellan där där de inte användes så mycket. Exakt! Och det är ju det. För fyran var ju pussligt men inte alls på samma nivå. Nej, och femman och sexan. Det var ju inte ens pussel. Det var ju bara... Nej. Så att... Vi skyller på det. Vad det nu än är, det här stället som man är inne i just nu. Så möter man ju såklart Jack en till gång. Back? Ja. Och han... Står ju och typ pratar med sig själv och har en motorsåg. Det verkar vara ett populärt verktyg i den här familjen. Verkligen. Yes. Jag tänkte faktiskt på det, men är det samma motorsåg? Jag tänker att de bor ändå i södern på någon slags farm. Alla har en motorsåg. Ja, exakt. Om de har ett bårhus hemma så har de säkerligen en motorsåg. Tänk, det är lite som scouten och alla har en kniv. Ja, exakt. De är alltid redo. Men i södern har man alltid en liten motorsåg.

00:25:36Jaha, nu har ett träd trillat över. Det är lugnt. Vi har sex motorsågar med oss. Vem tar den här? Precis vems dag är det? Men han står ju där och, Eton står ju och tittar på honom ett tag, eller man står ju och tittar på honom ett tag. Och Jack, han muterar ju och håller på. Det låter ju och han är ju verkligen såhär. Nånting händer ju med honom. Och han pratar med sig själv. Så han är ju nånstans medveten men ändå inte sig själv. Han har ju också den här sydstatsdialekten vilket jag tycker är roligt och det här är lite grann det som jag tyckte var kul i Reston TV4 till exempel när zombierna pratade lite, de pratade ju spanska. Ja, det var coolt. Det här blir ju liksom, det blir så familjärt. Man bara, ja, jag vet att jag är i söder nu för att det här monstret som håller på och geggar runt här är galen. Du har ju skön Cajun-dialekt. Ja. Fan, vad nice. Inte nog med att du är ett slemmigt monster, du är också ett Southern-slem. Ja, exakt.

00:26:34Jag gillade det. De fick till det bra. Verkligen snyggt. Men till slut lyckas man stänga in honom i en bur och sen har man ihjäl honom med motorsågen när man lyckas ta den från honom. Ja, precis. Jo, precis. Jag kommer ihåg buren. Jag har för mig att det var nåt strul med att nu kanske det är så att man ska spela det här igen för man börjar glömma detaljerna. Vi körde det både du och jag ganska samlat när vi väl körde Vi testade lite grann i början för att köra VR och sen så tror jag båda lät det vara ett tag Och sen körde vi det ganska samlat Man kunde det väldigt bra då men nu är det ett tag sen så man får väl gå på typ Det var något strul med motorsågen när man väl skulle ha ihjäl honom vilket var lite småstressigt

00:27:30Ja men det låter som en Resident D-regler att det skulle varit det. Det är aldrig så enkelt som det borde vara. Nej det är det aldrig. Så att det stämmer. Men man lyckas ju döda honom iallafall tillslut. Mm. Vad var det? Typ fjärde försöket? Tredje försöket? Ja det är ju. Och man vet ju, det är ju det som gör att man också blir så osäker. Är det här sista gången eller? Men nu skar man ju verkligen sönder honom. Det går ju liksom inte. Ja det var lite det som jag kände. Det här låter så sjukt men det kändes ganska bra. När man dödade honom for reels, for reels. För att oftast i de här spelen så är det ju. Ja det var väl någon fiende som jag tror lyckades slima ihop sig även när man sprängde den i väldigt små bitar. Men oftast så är det typ när man funderar på mindre beståndsdelar så brukar det vara. Ja, när huvudet skiljs från kroppen. Ja då brukar det vara, då är det svårare för dem att komma till taga. Lite som, vad ska jag säga, vampyrer är det va?

00:28:24Men är inte vampyrer också, är det inte stakes through the heart? Jo, det brukar det också vara. Fast det är ju att hålla dem bara subdude under en tid och så tar man bort den där pålen genom hjärtat där så vaknar han upp igen. But I'm back bitch enough! Ja, exakt. Och då tar man av huvudet och så bara: No you now. Ja, nej för att... Och man vill inte gå nära huvudet på en vampyr för då... Nej, de bits ju i alla fall. De är osanitära. Ja, det är de definitivt. Jag menar det. Nej, men i alla fall. Jack. Är nu kanske död. Här finns det något. Jack got ridged. Ja. Definitivt. Jag menar det. Exakt. Det var revenge på något sätt. Ja, men det var ju det. Vi gjorde det å hans vägnar. Vem det nu var. Att han hämnade på sig själv. Ja, jag vet inte. Det var karma någonstans. På något sätt var det karma.

00:29:21Men Ethan lyckas ju ta sig, han tar ju sig vidare då, och han tar sig till Zoes trailer. Där han än en gång pratar i telefon med den här Zoe. Som... Ja alltså, man undrar ju liksom var hon är nånstans när de ringer. Eller hur? Det är ju jättekonstigt, för det är lite grann som att det är nån sån här, som det var i, vilket Resident Evil var det när man hade kommanden i klockan? Ja, det var när man var fast på den där ön, va? Var inte det något av ett Revelations-spel? Ja, men det var det nog. Just det, just det. Det andra, tror jag det var. Och... Jo, och hon satt i sitt control tower. Ja, och bara hade koll på alla hela tiden. Ja. Ja, just det. Men hon var ju å andra sidan en evil person. Det här ska ju vara något som inte är en evil person. Vad vi vet. No, for sure, for sure. Men, jag tänkte faktiskt redan första gången såhär, om du nu vet att jag är här.

00:30:20För det gör hon ju eftersom hon ringer. Då måste ju hon på något sätt kunna se mig. Ja, för hon ringer ju bara när man... Eller ja, det vet man ju inte. Hon kanske ringer hela tiden. Det är det som vi inte vet. Hon ringde tjugo gånger när vi inte hörde det. Och så råkade man... Men hon säger ju oftast väldigt... Ja, exakt. Hon är ju väldigt specifik med vad man ska göra härnäst. För när hon ringde när man var i första huset där så sa hon ju såhär: Det finns ett sätt för dig att ta dig ut och det är att gå via vinden. Precis. Och då undrar man ju såhär: Hur vet du det? Ja. Hur vet du att jag just nu behöver gå ut genom vinden? Ja, precis. Hur vet du inte att jag är i köket och brer en smörgås? Jag tror att oddsen för att man skulle stå i köket och bre en smörgås i den här situationen, visserligen, är ganska... Något mindre än att man behöver gå till vinden? Men alla andra saker. Jag tror inte man är sugen på att laga någonting i det här köket. Sant, vi har sett vad de har på matbordet.

00:31:17Det är inte aptitretande. Ja, jag får nog ge mig där. Men man skulle kanske letat efter bilnycklarna. Jag hade bett henne ringa alla poliser som finns och inte bara den här stackaren som fick huvudet avhugget. Som man sen hade gett indirekt. Nej, men som sagt, hon ringer och även fast man, som vi brukar säga när man inte får game logics. Ja, game logics, precis. Det händer för att det behöver hända. Precis. Det ligger en sten mitt i vägen. Man får hitta någon annan väg att ta. Ja, precis så. Kan inte komma förbi. Känns mycket bättre när man bara köper det så. Det måste bli så för att annars blir det liksom inte bra. Ja, exakt. Men det här är ju hennes sätt att kommunicera med honom. Och det kommer man ju märka ju längre in i spelet man kommer. Det är många telefonsamtal med Zoe. Telefonterapi. Telefonterapi, ja. Hon berättar ju lite grann del för del.

00:32:13Så ger hon ju Ethan lite grann storyn till vad som håller på att hända. Och nu berättar hon ju då för honom att hela hennes familj och även då hans fru Mia är under den här lilla flickan Evelyns kontroll. Men. Vilket hon ju hintar då när hon sa: You're all mine now. Exakt. Så att då får man ju såhär konfirmation av en person till som inte är hon. Ja. Att det faktiskt stämmer. Men Zoe säger ju också att det finns ju antagligen ett botemedel. Finns det ett serum? Känns så bra att det ... för då återkopplar man också liksom. Så fort de säger serum i de här spelen så bara ... Nu blir det Resident Evil. Då minns man den här killen i ormrummet i Resident Evil 1. Ja, men det gör man ju. Det var där i början. Verkligen. Men jag gillar det. Det är nånting alltid ... Serum. Ja. Det är alltid sån här ... Bra svenskt ordförande, men over confidence är det jag alltid tänker på.

00:33:09There is a serum, så bara, ah nice, allt kommer lösa sig. Men det finns ju jättedåliga serum också. Ja, exakt. Men det säger de ju aldrig. Det är alltid så här, vi har ett serum. Om du bara hittar det så löser vi allt. Så som de sa under svininfluensan. Sen somnade folk på gatorna. Indeed. Så att de fick det dåliga serumet, men i Resident Evil-världen så finns det bara bra serum. Ja, det finns bra serum. Det är därför de är så svåra att få tag på. Exakt, för det finns oftast väldigt bra serum, men i väldigt liten mängd. Mm, oftast kanske bara en, två och någon i test och lite så. Ja, men... Och även här då, så. Men här är det mer hypotetisk serum. Ja, precis. Hon, för Zoey vet ju inte exakt var det finns. Men enligt någon form av familjetradition här så tror ju då hon att hennes mamma har gömt det i det hon kallar för The Old House. Just det, det är här man hör om det första gången. Och då är det ju alltså, de har ju, de bor ju på en gård uppenbarligen. Och det finns ett Old House då som är, ja, deras gamla, kanske

00:34:23det gamla boningshuset där generationerna innan bodde. Jag tänkte med tanke på att vi snackar södern, nån slags form estate liksom. Man vet att det har bott typ 20 generationer med dudes där liksom. Ja. Så det var säkert Old Grandpa, Samuels first house liksom eller nåt sånt. Ja, precis. För att när Ethan väl kommer dit så inser han ju att det här har ju ingen bott på jätte, jättelänge. För det är ju verkligen övervuxet med växter av alla de slag. Ja. Och massor av insekter. Det är också rätt mycket insekter där inne. Ja. Som tur är så har de ju också en flamethrower liggandes. Som av en händelse. Brukar man ha det i resultativa spel? Inte såhär tidigt i alla fall. Brukar inte det vara typ såhär:

00:35:17Boss-vapen ganska sent i spelet. Ja, faktiskt. Så det här är ganska tidigt, verkligen. Å andra sidan så har man typ aldrig varit ute i djungeln riktigt. Nej, det har man ju inte. Och det här är ju också en... Det kanske inte riktigt är en flamethrower-flamethrower, för man har ju en liten... Man fyller ju på den med såna här små... Som de kallar för cannister, jag vet inte vad det heter på svenska. Men det är ju små burkar. Exakt, en behållare. Som... Som man skruvar på den här och så skjuter man iväg flames med den. Så det är ju inte såhär. Alltså vi pratar inte sånna här som de har i maffiga Hollywood-actionfilmer. Exakt. Man kan typ elda sig igenom hela stan utan att det händer nånting. Vi pratar inte om såna som de har i GTA. Det gör vi inte. Nej. Men om jag hade haft en sån hade jag känt mig tryggare. Usch. Verkligen. Här är det mer såhär: Ja men det här var väl nice.

00:36:15Nu vet alla att det kommer inte räcka liksom. Nej, och den räknar ju ner ganska snabbt för att man ser ju alltid. När man har pistolen och man skjuter ett skott så räknar den ju ner och det ser man ju. Och den här flamethrowen räknar ju ner, det är ju flera skott i sekunden som den räknar bort. Ja, och vi var ju inne lite på det i förra avsnittet att det här är lite mer som de gamla spelen var, man får inte så mycket av nånting. Alltså kniven är den enda som man har mycket av. Ja, precis, den kan man förlita sig på. Jag menar pistol, pistol tror jag var fixet. 10, 12 skott, max. Ja, det var jättejobbigt i början. Så missade man några stycken, bara såhär, jaha, okej. Ja, ja... Man vill ju jobba med kniven. Verkligen. Så det är ju ett tips, om man spelar det här spelet för första gången. Se till att leta efter all ammunition du kan hitta, för att du behöver den. Ja, och peppra inte saker, utan försök att ta headshots. Annars så kommer du...

00:37:12Annars kommer du få betala för det. Ja, exakt, för annars så... Det är roligare att använda kniven när man använder kniven för skojs skull. Det är inte roligt att använda kniven när man måste använda kniven. Och nu pratar vi bara spelvärlden allihopa. Ja, absolut. Kom inte och skyll på oss här. Men så är det ju. Kniven är väl bättre i en social distanseringsvärld, för om alla är på två meters avstånd så kan ju kniven inte göra någon skada heller. Så om ni är bra... coronaregelhållare så är kniven helt säker just nu. Exakt, för alla. För alla därute. Men ja, han tar sig igenom det här obehagliga huset och till slut så hittar han ju sin fru igen, Mia. Även denna gång bakom galler. Ja, hon har alltid otur att bli instängd. Vem är det som stänger in henne mellan varven? Exakt, det är det man frågar sig lite grann.

00:38:09Dessutom, varför stänger de in just henne? För att alla är ju sjuka på det här sättet. Mm, det är ju jättekonstigt. Eller är hon den enda som typ fortfarande egentligen vill fly? Jag tror att hon är lite grann sådär, att hon inte har fallit in helt och hållet i den här Evelins kontroll. Nya personan liksom, nej. Precis, hon har ändå moments of clarity. Det hade hon, för det fick man ju liksom se själv i början där när man trodde att hon var precis som vanligt. Så det kan ju vara en sån grej att tills man verkligen är helt förstörd då får man bo i buren med Gimpen. Och den här Gimpen visar ju sig vara Lukas för att innan man hinner prata med Mia eller säga nånting så dyker ju Lukas upp och bara plockar henne. Ja, hon har ju mycket chans där alltså. Och nu är man ju inne i, man är ju typ under The Old House nu.

00:39:08Och det känns ju som nån form av fängelsehåla/jättestor utgrävd källare där man förvarar. Jag skulle säga såhär, här skulle jag förvara mitt krut om jag hade bott här. Ja, jag tänkte säga stor jävla jordkällare. Ja, exakt. Och överallt i den här jordkällaren så har ju Lukas antagligen, tror jag. För han säger ju lite småelakt till Ethan såhär, akta dig för mina fällor, eller nåt sånt. Mm, just det, just det, det gör han ju. Såhär, mycket fällor, och det. Och sen när man märker vilka de här fällorna är så blir man jävligt rädd. För det är liksom metalltrådar som går överallt. Över hela. Om man tänker sig typ Jag vet inte, filmer som Oceans Eleven, eller när man ska sno diamanten från ett museum. Och så har de de här laserstrålarna för att trigga. Vi snackar Oceans 13 här. Nu sköt jag från höften så jag hoppas att det var rätt. Men vi säger att det är den. Det finns ju nån sån film där de hade typ en sån scen vet jag. Med massa lasergrejer. Och så var det nån som dansade sig igenom rummet. Just det, och det var också laserstrålar som bara skar igenom kroppen så att man blev

00:40:28Avskuren? Eller nej, det kanske var någon annan film? Det var Resident Evil-filmen. Nej, det var det? Roligt. Nice. Vilken jävla tillfällighet. Men ja, den första Resident Evil-filmen hade en korridor med laserbeams som skar på. Ja, just det. Kasinon har inte den typen av säkerhet. Det blir så himla jobbigt liksom. Ja. När man råkar skära fel person. Verkligen. Vad presidenten borde säga? Oh! Damn, jag glömde stänga av en grej igår. Men med dagens president kanske inte det hade varit hela världen. Ja, alltså jag ser inte honom liksom... Som en vuxen människa? Nej, nej definitivt inte. Jag ser inte honom gå in någonstans alls, men inte har hans äs runtkört hela tiden. Jo, det är sant. Men tillbaka till jordkällaren. Tillbaka till de inte röda trådarna, utan de olika trådarna. Indeed. Och man får absolut inte röra de här trådarna på något sätt. Nej.

00:41:26För de är väldigt elektriska och då säger klockan som man har på armen Liv, den som mäter ens hälsa. Ja, just det. Den fick man ju alldeles i början. Ja. De klistrade tillbaka handen. Ja, oklart. Fortfarande väldigt oklart varför de gav honom den. Japp. Men ja, den blir jättearg om man träffar de här. Mm. Och det är så himla irriterande för de är verkligen nästan osynliga. Oja, alltså det är han. Alltså jag förstår ju varför han sa det där för att han visste att det skulle bli en pain. Och han hade ju rätt liksom. Ja han hade rätt. De är jobbiga. Och de är? Men samtidigt såhär, man förstår ju att de är där liksom. Ja, det var väldigt smart drag av honom. Mm, verkligen. För att det man också inte har mycket av, precis som ammunitionen, så är det ju... Herbs. Ja. Ja, alltså det är väl extra snålt. Alltså det brukar vara ganska snålt va? Ja. Det var något spel där de strösslade med dem.

00:42:23Ganska friskt? Jag tror det var sexan va? Det låter ju som action, att det borde vara i actionspelet. För i vanliga fall så brukar det vara typ såhär: Vi kommer ihåg det här rummet, här var en herb. Vi kan komma tillbaka och hämta den sen. Och så är det ju verkligen nu i alla fall. Man kan inte räkna med att man får det bara för att det går lite dåligt liksom. Nej, nej verkligen inte. Det är ju ett rum tidigare som vi nu inte nämnde i den här lilla ... Genomgången som är som en tvättstuga och där kan man hitta en massa sådana grejer. Det är ofta sådana rum de finns i. Små konstiga rum typ. Min lilla skrivsal eller toaletten eller typ bredvid balkongen. Ställen där det är lite svårt att hitta grejer brukar de vara. Men det man kan göra då för de här osynliga trådarna det är att man ser ju, om man står i vissa vinklar så ser man ju de här trådarna ändå.

00:43:16Så man kan ju faktiskt se dem. De är inte helt osynliga. Men spelar man systematiskt. Alltså verkligen läser rummet hela tiden så kan man se de här. Men man själv brukar man alltid såhär. Dessutom ska man komma ihåg att man hela tiden känner sig lite stressad i det här spelet. Så att man är oftast kanske lite för snabb just för att man inte vill bli överraskad om någonting och då går man in i sånt här istället. Ja, ja men verkligen. Men det man kan göra är ju att kolla efter de här små för de sitter ju fast i dosor på varsin sida. Och de blinkar ju lite rött. Och det man får göra är ju att skjuta på de där små dosorna för då släpper ju elektriciteten. Precis, så att jag gillar också det. Har du tålamod?

00:44:04och tittar så kan du faktiskt säkert ta dig igenom det rummet utan att åka på en enda. Det gjorde inte jag. Nej, det var många gameovers för mig. Det var några stycken. Det var så många rum också som man skulle in i som hade de här trådarna. Plus att man också Man fick ju lära sig, efter att man hade dött några gånger så fick man ju lära sig vilka man skulle skjuta bort också för att kunna ta, för man kunde ju ducka lite grann. Så man behövde ju inte skjuta på alla för man ville ju också spara på ammunition. Ja, alltså man har ju typ inte råd att skjuta på alla. Nej. Men man ville ju, man skulle ju ändå in i alla rum. Så att, ja. Ja, alltså första gången så vill man ju ändå det för det skulle ju kunna ligga något bra. Ja. Och man vet ju inte såhär, det kanske är slut. Ja. Alltså, man visste inte hur stort det var. Nej, man hade ju ingen aning. Så att, ja, jag ångrar inget. Nej.

00:44:53Nej! Men det gick ju faktiskt smidigast. Men hade kunnat göra det snyggare. Det var ingenting för att se på en Let's Play. När man dör hundra gånger. Nej, det var det verkligen inte. Men han hittar ju också andra ledtrådar. Som kanske inte nödvändigtvis var från Lukas då. Men mindre irriterande ledtrådar. Och det är ju för hur han då ska skapa det här serumet som han behöver. Precis. Och det här är ju då... ett av de som man faktiskt måste jobba på själv. Det är inte bara att det ligger i nåt kassaskåp nånstans. Nej, verkligen inte. Man måste göra det själv. Och då är det ju så härligt när han läser nåt brev eller nåt dokument som är lämnat där det står att det enda du behöver är en arm och ett huvud från spädbarn eller nånting. Jo, det var nåt riktigt. För det har man ju alltid i sig.

00:45:48Såhär när man ska göra serum. Vad har vi i likbilen hörni? Exakt. Ute på baksidan? Okej. Ja men det är lugnt. Jag undrade vem som bara hade ställt den. Det är ju då man kan förlåta sig själv lite grann. När man ska bara slänga ihop något i köket och man bara: Fan basilika, jag har ju inte det hemma. Precis. Ah shit. Men jag hade ju tre huvuden i alla fall. Ja exakt. Men som tur är. As one does. Som tur är så har ju faktiskt Zoe, hon har ju redan fixat huvudet. Ja. Vi såg ju en lista tidigare i spelet med en massa folk som har varit där och som inte är där längre. Så de har ju haft folk som de kan hämta huvuden från. Ja. Om man säger så. Exakt. Det finns ju en del huvuden att ta av. Det gör det. Huvuden har rullat. Huvuden har rullat och sparats tydligen. Ja, sparats. Exakt. Den som spar, han har huvudet kvar. Oh my god, det rimmar. Yes.

00:46:48Men då, Ethan måste ju då, hans uppgift blir då att hitta den här armen. Så att, i sitt försök att hitta armen så, han tar ju sig in till, alltså, nu är det ju någon form av, det känns som ett såhär stort växthus, träväxthus, typ. Ja, är det inte det? Jamen, verkligen. Lite grann känslan som... Nu återigen, Resident Evil 1. När man kommer in, innan man kommer till ormen, när man kommer till där vart spindlarna är i taket. Ja. Det påminner faktiskt väldigt mycket om det. Det känns verkligen... Ett orangeri. Ja, exakt. Fast av trä. Fast av trä. Det finns säkert något bra ord här någonstans. Men jag tror ni alla vet ungefär vad vi försöker beskriva. Och då möter han ju... För första gången när man själv får spela möter han ju Margery Alltså mamman! Som blev Wack först av alla Och hon är ju nu muterad Till nån form av, alltså när hon Ur hennes mun Så kommer det ju En stor Insekt typ av nåt slag Typ som aliens? Ja, lite grann så Det bor typ en varelse

00:48:10i henne på något vis. Ja, hon är verkligen någon slags insektmänniska. Det är inte vackert. Det är inte Marjorie längre. Det är definitivt inte Marjorie längre. Och när Ethan då till slut lyckas döda henne med hjälp av, om man har tur så har man ju kvar sin eld. Jag hade det! Jag hade varit så noga med att inte elda på för mycket. Snyggt! Snyggt! Hon förkalkas ju. Hon blir ju helt vit och bara faller ihop i en liten hög. As one does. När man blir äldre. Ja exakt. Det kändes faktiskt ganska bra att göra sig av med henne. Eller hur? Det kändes så skönt att hon blev förkalkad. Det kändes som att man visste att nu är hon död på riktigt och hon kan inte återuppstå från det här. Som hon är. Nej och hon kändes, tyckte jag i alla fall, som det man hade sett.

00:49:02Framtidsstöden. Alltså hon känns som den som var mest evil av alla de där. Ja av någon anledning så är det ju. Eller mest korrupt iallafall. För att hon var ju den som hostade upp alla de här äckliga insekterna precis i början också. Ja. Ja. Ja men det var det. Det var bara förstadiet till den här riktiga som hon skulle insekten. Ja precis det var såhär. Det var motsvarigheten. Exakt. Och sen bara. Tror jag höll på att bli lite förkyld. Det var den. Och sen. Många år senare i och för sig då. Så var det här den viktiga grejen. Det här var det som hände. The reels. Och det var inte vackert. Men däremot så, Margery eller ej, så är man ju fortfarande på jakt efter en arm. Mm, det är hon. Och Margery har ju en liten lykta som hon gick runt i. Med. Som en skröplig gammal kvinna gör i sitt hus. Gissar jag. Ja, as one as. Och den får man ju från Margery.

00:49:59Eller får, man tar. Alltså, man lånar den. Ja, man lånar den. Man är ju ingen tjuv så. Nej, och sen, kommer hon verkligen behöva den nu som en liten hög med aska? Ja, nej och hon behöver ju inte det. Det gör hon ju inte. Nej, jag tror att det är okej som man säger. Men man är ju nere i ett litet hål vid det här tillfället också. The pit. Och då hittar man ju med hjälp av den här liktan så hittar man ju en dörr som leder tillbaka till The Old House. Och det är där man också hittar då Evelyns rum. Precis. Och då tror man ju, eller jag trodde i alla fall, att nu träffar vi snart Evelyn. Exakt. Det kändes som att oj, nu börjar man närma sig saker. För att nu har det gått ett par timmar i spelet. Ja, nu skulle jag säga att nu har man kommit in i det så pass mycket att

00:50:55Man börjar få en känsla av vad det här, inte handlar om kanske, men vilken typ av spel det är. Men man hittar då en karta som visar vart det finns en liten hemlig ingång till ett rum. Och det är lite grann som att ett barn kanske har ritat den här kartan, vilket det ju är. Precis, alltså verkligen. Och i det här rummet, när man tar sig dit, så hittar man ju en, det är ju typ en docka. Som har en lite konstig arm. Ja, jo, det skulle man kunna säga. Och det är då Ethan inser att det där är armen jag vill ha. Det är armen jag vill ha. Det är armen jag vill ha, precis som i Robin Hood. Ja, nej men som sagt, jag vet inte om jag skulle vilja hitta en sån. Men i det här fallet så var det precis det han ville. Det var det. Så att han går in, han tar den, han tänker att perfekt, nu ska jag bara ta mig ut härifrån och sen ska jag

00:51:56På något sätt hitta Zoe. Vi ska byta arm och huvud med varandra. Det här kommer lösa sig. Nu har jag äntligen börjat få lite medvind. Exakt. Men. Det är ju då. En liten lucka i en vägg öppnar sig. Och där står hon. Evelyn. Precis. Där står hon. Och där. Kommer veckans cliffhanger. Oj oj oj. Den såg vi inte komma. Den såg faktiskt inte komma. Men det är faktiskt perfekt tajming. Så att vi gjorde det igen alltså. Yes. Alltså det är både på gott och ont om man måste sluta så här. För att jag kände att vi var inne i det nu. Nu var man inne i det. Mhm. Och förhoppningsvis så var ju ni det också. Men nu får ni vänta ett tag igen. Ja. Det får ni faktiskt. Det blir inte ett dubbelavsnitt. Vi är lite ledsna. Däremot så kommer vi såklart att komma tillbaka med ett tredje och kanske av.

00:52:53Blir det ett fjärde tror du? Kan det bli? Det kanske blir ett fjärde där vi också bakar in lite vad vi tycker om serien i stort när vi är klara och vart vi vill att den ska ta vägen och sånt där. Det blir säkert ett litet sånt avslut för det kommer ju vara slutet på hela serien när vi väl är klara med det här. Lite sånt kul blir det nog. Nästa gång är vi kanske tillbaka med något annat än Resident Evil men vi lovar att det ska knytas ihop korrekt. längre ner på vägen. Absolut! Jag är så nyfiken! Ja, Jesus! Det kommer bli bra. Men, har vi något tips på spel innan vi slutar för idag? Vad borde man spela? Vad spelas? Just det! Mitt tips var ju egentligen det här korsordet. Ja, men det är ju bra. Det är ju faktiskt ett legitimt tips. Och säkert, alltså. Ja. Jag tycker vi sa det som tips. Dagens tips är korsord. Varför inte?

00:53:51Men faktiskt, jag tror att det är en bra grej. Kanske man ska säga. Ja, precis. Det är ju såklart på engelska för det är ju i New York-tidningen. Men det är ju också bra att få lite hjärnträning i dessa tider. Ja, det är det ju. Det blir ju kanske lätt så att man inte tränar hjärnan så mycket. Man blir kanske lite passiv. Och det här är då ett sätt att se till att man inte kommer ut som en lesser of a person som man säger. Exakt. Och du kanske till och med har lärt dig ett ord eller två som du inte visste innan. Ja, exakt. Och jag tycker också att det är helt okej att googla. Jag tycker faktiskt också det. Ge det en chans. Men om det inte finns där så finns det inte. Och då lär man sig nånting istället. Ja, och det finns nån typ av vishetskorn här. Varje dag är en chans att googla. Om man lär sig nåt. Ja, precis. Om man lär sig nåt så är det bra.

00:54:45Och med det så säger vi väl tack och hej för den här gången och hoppas att ni alla tar hand om er och håller avståndet därute. Och så säger vi på till sittande och hej, hej, hej!